Nyheter

Fossilfri färdplan på väg mot första etappmålen

25 augusti 2020

Flera av arkitektföretagen som skrivit under Färdplan för en fossilfri bygg- och anläggningssektor har redan rapporterat in sina klimatmål. Men gestaltningens betydelse för koldioxidutsläppen räknas ännu inte.
– Vi vill driva på att man också ska mäta hur arkitekternas arbete i tidiga skeden kan påverka klimatet, säger Emma Östlund på Ettelva.

Annons
Foto Jonas Malmström

Emma Östlund är hållbarhetschef på Ettelva arkitekter, ett av arkitektföretagen som skrivit på färdplanen för fossilfritt byggande.

Bygg- och anläggningssektorn inklusive fastighetssektorn står idag för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. De har samlats kring en gemensam färdplan inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige vars uppdrag är att bidra till att Sverige når målet att bli klimatneutrala till 2045.

Elva arkitektföretag har hittills skrivit under färdplanens deklaration. I den första etappen ska de till år 2022 ha satt upp klimatmål för den egna verksamheten och kartlagt verksamhetens egna utsläpp. Krook och Tjäder har redan rapporterat in sina klimatmål till Fossilfritt Sverige och skriver att ”Vi satsar på att initiera och medverka i certifierade uppdrag, uppdrag med återbruk samt att klimatberäkna våra uppdrag.”

– Genom att skriva under kan vi skapa ett större tryck på frågan och på oss själva, säger Malin Sjölund Olsson som är hållbarhetsstrateg på Krook och Tjäder.

Annons

Också Semrén och Månsson har rapporterat in sina klimatmål. De skriver att de ska ”öka antalet miljöcertifierade (eller motsvarande) projekt med 50 procent och öka antalet klimatpositiva byggnader med 50 procent till 2022.”

– När vi sätter mål kring klimatpositiva byggnader förflyttar vi oss och branschen i en nödvändig riktning, säger Anna-Karin Nilsson, hållbarhetsstrateg på Semrén och Månsson.

Det andra etappmålet i färdplanen, att kartlägga utsläpp för hela byggsektorn och i hela värdekedjan, är knepigare för arkitektföretagen. Birgitta Govén är energiexpert på Byggföretagen som leder arbetet med implementeringen av färdplanen och som nu arbetar med att ta fram ett gemensamt mätverktyg. Arkitektföretag kan där få koll på sina direkta utsläpp genom att mäta sin energianvändning, redovisa tjänsteresor, materialanvändning med mera.

– Om arkitekter projekterar en koldioxidneutral byggnad så bidrar de tydligt till målet om fossilfritt byggande, men normalt mäts resultatet av det senare i värdekedjan. Vi diskuterar nu hur arkitekter ska kunna mäta och redovisa hur de påverkar utsläppen i sina projekt och hur det ska synas i en hållbarhetsredovisning, säger Birgitta Govén.

Anna-Karin Nilsson på Semrén och Månsson är med i färdplanens referensgrupp för ”Vägledning för mätning och uppföljning av klimat- och miljöutsläpp för bygg- och anläggningssektorn”.

– Alla aktörer som skrivit under färdplanen ska ha möjlighet att enkelt beräkna sin klimatpåverkan. Men det är verkligen en utmaning att ta fram ett verktyg som genererar nytta för alla, säger Anna-Karin Nilsson.

Annons

Malin Sjölund Olsson på Krook och Tjäder påpekar också problemet med att gestalningens betydelse för utsläppen inte mäts. Hon anser att arkitekter är lite vid sidan av färdplanen.

– Arkitekter kan göra så mycket mer än åtagandet i färdplanen. De har en bred blick och deras arbete påverkar tidigt i processen, som vid markanvisning och i detaljplanen.

Ettelva arkitekter är ett av de elva arkitektföretag som har skrivit under Färdplan: En fossilfri bygg- och anläggningssektor.

– För att nå målet är det viktigt att kunna samverka med alla aktörer i värdekedjan. Vi är beroende av andra teknikkonsulter och beställare för att komma framåt och då behöver vi utbyta information, säger Emma Östlund som är hållbarhetschef på Ettelva.

Företaget har tagit upp frågorna i färdplanen under projektgruppsmöten tillsammans med aktörer från byggsidan som också skrivit under.

– I vissa projekt har vi nått längre genom att göra det, i andra projekt har det haft mindre effekt. Många hänvisar till miljöcertifieringar, men de ställer oftast inte så höga krav avseende materialens klimatpåverkan.

Annons

Emma Östlund ingår i färdplanens referensgrupp för mätning och uppföljning som under det senaste året har haft flera möten, både fysiska och digitala.

– Vi vill driva på att man också ska mäta hur arkitekternas arbete i tidiga skeden kan påverka klimatet. Men det finns svårigheter eftersom det är risk att klimatpåverkan bokförs flera gånger i värdekedjan.

Än så länge använder sig Ettelva av Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM, som är gratis och drivs av IVL. Internt har Ettelva också utvecklat det egna verktyget Omtankesindex för att kunna mäta och redovisa hållbarhet i leveranser. Det mäter också social hållbarhet och påverkan på naturvärden. Företaget har redan testat verktyget i tidiga skeden i stadsbyggnadsuppdrag, tävlingar och parallella uppdrag.

– Vi behöver göra mer från arkitektkårens sida än att följa färdplanen. Vi behöver göra en mer detaljerad nedbrytning av målen för att se vad som krävs av oss för att bidra till klimatneutralitet, och det tror jag att många arkitektföretag kommer göra, säger Emma Östlund.

Fossilfritt Sverige

Fossilfritt Sverige startades som ett initiativ av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015 med målet att Sverige ska bli klimatneutralt år 2045. Initiativet förbinder aktörerna att visa upp konkreta åtgärder för minskade utsläpp. Olika branscher har sina färdplaner för att nå målet varav en är Färdplan: Bygg- och anläggningssektorn. Arbetet leddes till en början av Skanska men sedan 2018 driver Byggföretagen implementeringen av färdplanen.

Elva arkitektföretag har skrivit under i Färdplan: Bygg- och anläggningssektorn; AIX arkitekter, Krook och Tjäder, Ettelva arkitekter, Liljewall arkitekter, Link arkitektur, Mondo arkitekter, ON arkitekter, Semrén och Månsson, Tengbom, White och ÅWL arkitekter.

Annons

Etappmålen för färdplanen är:

2020–2022: Aktörer i bygg- och anläggningssektorn har kartlagt sina utsläpp och satt klimatmål.

2025: Utsläppen av växthusgaser visar en tydligt minskande trend.

2030: 50 procent minskade utsläpp av växthusgaser (jmf 2015).

2040: 75 procent minskade utsläpp av växthusgaser (jmf 2015).

2045: Netto nollutsläpp av växthusgaser.

Annons

Nina Gunne

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel