Nyheter

Forskare: Viktigt bevara gräsmarkerna

7 maj 2019

Jordbrukets gräsmarker är inte bara viktiga för den biologiska mångfalden – de bidrar med fler viktiga ekosystemtjänster. Det konstaterar forskare från tre svenska lärosäten som tycker att gräsmarkerna bör prioriteras högre i landskapsskötseln.

Annons
Annons
Foto Jan Bengtsson

Naturbetesmark i Ängskär i norra Uppland.

Forskarna har kartlagt de ekosystemtjänster som gräsmarkerna i Nordeuropa och även i Sydafrika ger. Bakgrunden är att gräsmarkerna minskat dramatiskt: det finns bara en bråkdel av gräsmarkerna kvar om man jämför med hur landskapet såg ut för hundra år sedan. Forskarnas studie är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Ecosphere som ges ut av Ecological Society of America.

– Vår kartläggning breddar bilden av vad gräsmarkerna gör för oss. Att de har betydelse för biologisk mångfald har uppmärksammats men inte lika många tänker på att de kan motverka klimatförändringar och att de kan bidra till matproduktion på marker som inte kan odlas upp, säger Jan Bengtsson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Forskarna konstaterar att våra svenska gräsmarker till stor del är en kulturell produkt som kräver bete, röjning eller andra insatser för att hållas öppna.

Annons
Annons

– Vi tycker att gräsmarkerna borde få högre prioritet i planeringen av hur landskapet ska skötas i framtiden, säger Jan Bengtsson.

År 2015 kom Jordbruksverkets larmrapport om att Sverige inte klarar miljömålet om ett rikt odlingslandskap, bland annat eftersom naturbetesmarkerna växer igen. Den förra regeringen satsade 225 miljoner extra inom det så kallade landsbygdsprogrammet för att ge stöd till skötsel av vissa ängs- och betesmarker. Nuvarande landsbygdsprogram gäller till och med år 2020.

Tio ekosystemtjänster som gräsmarkerna bidrar med, enligt forskarnas kartläggning:
  1. Vatten. Gräsmarker binder vatten och minskar risk för översvämning. De är också viktiga för att människor ska ha tillgång till vatten under torra perioder.
  2. Erosionskontroll. Marker som är täckta av växtlighet året om (till skillnad från många åkrar) motverkar erosion, det vill säga att jorden försvinner. Gräsmarker som inte överbetas minskar vattenavrinningen från markytan och stabiliserar jorden.
  3. Klimat. Permanenta gräsmarker lagrar mycket kol i marken – mycket mer än åkrar och ibland lika mycket som skogsmark.
  4. Foder. Gräsmarkerna spelar stor roll som betesmarker för djur. De kan ge oss kött och mjölk från marker som inte kan användas som åker.
  5. Pollinering. Pollinatörer som bin och humlor trivs i gräsmarker där det finns många olika slags blommor. Flera studier visar på bättre pollinering i närheten av gräsmark.
  6. Växtskydd. I gräsmarkerna lever nyckelpigor, jordlöpare och andra nyttiga insekter som äter skadeinsekter och därmed bidrar till biologisk bekämpning. Det finns forskning som visar att den biologiska bekämpningen fungerar bättre i landskap som innehåller gräsmarker.
  7. Medicin. Mer än hälften av de traditionella medicinalväxter som finns i handeln kommer från gräsmarker.
  8. Turism, friluftsliv och jakt. Gräsmarker är uppskattade miljöer för vandring, fågelskådning och jakt. Gräsmarker är också ofta omtyckta utflyktsmål.
  9. Kulturarv. Ofta finns historiska lämningar i gräsmarker som hållits öppna i tusentals år. Gräsmarkerna påminner också om vår kulturhistoria, som att människor förr slog ängarna med lie för att kunna föda sina djur på vintern.
  10. Biologisk mångfald. I gräsmarkerna trivs många insekter, växter och fåglar, det är livsmiljö för många hotade arter. Biologisk mångfald är en förutsättning för flera av de andra ekosystemtjänsterna, som pollinering, biologisk kontroll och friluftsliv

 

Annika Jensfelt

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel