Forskare: Viktigt bevara gräsmarkerna
Jordbrukets gräsmarker är inte bara viktiga för den biologiska mångfalden – de bidrar med fler viktiga ekosystemtjänster. Det konstaterar forskare från tre svenska lärosäten som tycker att gräsmarkerna bör prioriteras högre i landskapsskötseln.
Naturbetesmark i Ängskär i norra Uppland.
Forskarna har kartlagt de ekosystemtjänster som gräsmarkerna i Nordeuropa och även i Sydafrika ger. Bakgrunden är att gräsmarkerna minskat dramatiskt: det finns bara en bråkdel av gräsmarkerna kvar om man jämför med hur landskapet såg ut för hundra år sedan. Forskarnas studie är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Ecosphere som ges ut av Ecological Society of America.
– Vår kartläggning breddar bilden av vad gräsmarkerna gör för oss. Att de har betydelse för biologisk mångfald har uppmärksammats men inte lika många tänker på att de kan motverka klimatförändringar och att de kan bidra till matproduktion på marker som inte kan odlas upp, säger Jan Bengtsson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Forskarna konstaterar att våra svenska gräsmarker till stor del är en kulturell produkt som kräver bete, röjning eller andra insatser för att hållas öppna.
– Vi tycker att gräsmarkerna borde få högre prioritet i planeringen av hur landskapet ska skötas i framtiden, säger Jan Bengtsson.
År 2015 kom Jordbruksverkets larmrapport om att Sverige inte klarar miljömålet om ett rikt odlingslandskap, bland annat eftersom naturbetesmarkerna växer igen. Den förra regeringen satsade 225 miljoner extra inom det så kallade landsbygdsprogrammet för att ge stöd till skötsel av vissa ängs- och betesmarker. Nuvarande landsbygdsprogram gäller till och med år 2020.
