Nyheter

Fördubblad planeringstakt i byggboomens Skellefteå

19 november 2021

Skellefteå har gått från en planeringstakt på 600 bostäder i fjol till 1 400–1 500 i år. På kommunens avdelning för fysisk planering råder ett enormt tryck men medarbetarna ser också stora möjligheter.

Annons
Foto Patrick Degerman

Sara kulturhus, ritat av White arkitekter, är ett av de senaste nybyggena i Skellefteå.

Skellefteå växer så att det knakar. I slutet av 1990-talet tvingades det kommunala bostadsbolaget riva hundratals bostäder som stod tomma. I dag är bostadsbristen så stor att den blivit en flaskhals för stadens tillväxt och ett bekymmer för stora arbetsgivare som behöver rekrytera personal. Enligt en analys som kommunen beställt av konsultföretaget Ramböll kan befolkningen komma att växa med 16 000 personer fram till 2030, vilket innebär att det behöver byggas över 1 000 nya bostäder om året fram till dess.

Det är en unik situation för en mindre svensk stad. Nya områden planläggs och bebyggs i en rasande takt. Omkring 70 byggaktörer från hela landet har anmält intresse för att få bygga, jämfört med ett bara par stycken för några år sedan.

I stormens öga befinner sig kommunens avdelning för Fysisk planering, som till råga på allt precis flyttat in i nya lokaler vid Viktoriabron.

Annons

– Vi har gått från en planeringstakt på 600 bostäder i fjol till 1 400–1 500 bostäder som kommer att bli detaljplanlagda i år och vi ska växla upp ännu mer nästa år. Detta från en byggtakt på kanske 100 bostäder om året. Det är åtminstone ett tusental bostäder under produktion. All industrimark är mer eller mindre uppbokad och mer är på väg, berättar Björn Ylinenpää som är arkitekt på Planverksamheten.

Björn Ylinenpää är uppvuxen i Skellefteå och har en masterexamen i hållbart byggande från Umeå universitet. I samband med att Northvolts etablering blev offentlig bestämde han sig för att flytta tillbaka för att jobba på kommunen. Han beskriver en arbetssituation där tempot är extremt högt men där det stora intresset för att bygga också skapar nya möjligheter för Planverksamheten.

– Det är ett högt tryck men samtidigt är det väldigt, väldigt roligt. Våra frågor är aktuella. Det känns som att det aldrig krävts att man litar på sin yrkeskompetens så mycket som i dag. Vi jobbar med olika detaljplaner nu och tempot är så högt att på de detaljplaner vi jobbade med i fjol växer i princip huskropparna redan fram. Det kräver lite is i magen för att inte grubbla över om alla detaljer blev rätt. Man måste också försöka tänka att man inte alltid kan vara banbrytande och fokusera på det större perspektivet i stället för enskilda projektet. Vilka misstag gjordes? Vad kan vi ta med oss till nästa projekt och hur kan vi se till att helheten i staden blir bättre?

Arbetet med detaljplaner styrs av översiktsplanen, antagen av kommunfullmäktige. Den fördjupade översiktsplanen Skelleftedalen vann laga kraft så sent som i februari 2020, men utvecklingen går så snabbt att den redan är under uppdatering. Förutom att peka ut nya platser som kan tas i bruk för bostäder värderar översiktsplanen grönområden och säkrar värdefull mark för utveckling. Hållbarhetsfrågor, inklusive social hållbarhet, är prioriterade för Björn Ylinenpää och arbetsgruppen på Planverksamheten.

Björn Ylinenpää, kommunarkitekt. Felicia Lundberg, ordförande i Miljö- och byggnämnden. Harriet Wistemar, kommunarkitekt och avdelningschef för avdelningen för fysisk planering.

– Vi måste se till att människor som flyttar hit faktiskt trivs här och då räcker det inte med bara tak över huvudet. Mängden bostäder behöver inte vara ett problem, men vi måste få fram bra bostäder snabbt. Hur hanterar man de behov som uppstår? Hur undviker man att bygga in segregation? Det handlar om att skapa en stad som är hållbar och trevlig på lång sikt och om att inte förlora de kvaliteter vi faktiskt har, säger Björn Ylinenpää.

Annons

Fysisk planering på Skellefteå kommun består av fyra verksamheter: Bygg, Lantmäteri, Plan och Trafik. Sedan hösten 2008 leds avdelningen av kommunarkitekt Harriet Wistemar. För att hantera den växande arbetsbördan rekryterar hon aktivt arkitekter till kommunen och försöker också attrahera fler praktikanter. Dels för att få nya infallsvinklar på projekt och dels som en bas för framtida rekryteringar.

– Jag tror på en mix av kompetenser, men gestaltningsfrågorna är viktiga att få in i planeringen på ett tidigt stadium, säger hon.

– Vi måste jobba med att inte bli utbrända och se till att vi hittar bra former för det. Stress kan yttra sig på olika sätt och man är olika som personer. Det gäller att se individer. Det handlar om utveckling också, för man vill göra ett bra jobb. Vad jag skulle vilja ha är fler arkitekter som hjälpte till på bygglovssidan. Vi har skaffat en gestaltningsgrupp på bygglov som kan ta ärenden där gestaltningsfrågor är särskilt viktiga. Det gäller att hitta saker som motiverar och stödjer så att medarbetarna känner sig trygga med olika frågor, säger Harriet Wistemar.

Planverksamheten har en platt organisation för att underlätta för medarbetarna att komma med synpunkter och ifrågasättanden. En gång i veckan samlas arbetsgruppen för att gå igenom vad som är på gång. Då ska det vara högt i tak för att ta upp och diskutera frågor, säger Harriet Wistemar.

– Det tror jag är jätteviktigt. Vi har kreativa yrken och behöver få det där utrymmet. På Bygglov jobbar vi mer med hur kan vi bli bra på processen, till exempel hur vi kan göra e-tjänsterna så tydliga som möjligt.

Sedan Harriet Wistemar tillträdde har hon upplevt hur kommunens position stärkts i relation till byggherrarna.

Annons

– Eftersom det ska byggas så mycket så har vi mer att säga till om i dag. Förr handlade det mer om att locka hit aktörer. Nu har vi en annan diskussion och ställer krav på ett annat sätt, säger hon.

På Planverksamheten är kommunikation med byggaktörer en del av vardagen och den kan vara både positiv och negativ.

– Alla konflikter som finns inom stadsplaneringen förstärks när tempot dras upp. Det finns byggherrar som försöker slå mynt av situationen för att få igenom exploateringar som kanske inte är så lämpliga och alla uttrycker sig väl inte så trevligt alla gånger. Men jag upplever att vi har bra stöd från våra chefer och även från de politiker som vi har kontakt med på plansidan, säger Björn Ylinenpää.

– Samtidigt har vi en situation där vad som sägs i media och på sociala medier ofta är direkt relaterat till vad vi gör i vår yrkesroll. Man blir ganska luttrad kring vad som sägs i mediernas rapportering, men jag vet att vissa tar det hårdare än andra. Ibland kan det vara en ganska hård ton. En kollega uttryckte det som att det är nästan som att vissa vill att vi ska misslyckas. Men jag upplever att vi stödjer varandra väldigt mycket i arbetslaget.

Skellefteå med stadsparken och kommunhuset vid Älvbrinken, ett stråk med kaféer och restauranger.

Ett lokalt Arkitekturprogram är under framtagande för att möta målen i propositionen Politik för gestaltad livsmiljö, att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle. Kommunen har också en träbyggnadsstrategi för att uppmuntra byggaktörer att bygga i trä.

Annons

– Vi pratar inte om procentmål eller om tvingande regler. Vi vill att byggaktörer ska förstå vikten av att bygga i trä, säger säger Felicia Lundberg (S), ordförande i Miljö- och byggnämnden sedan november 2020.

I september invigdes stadens, för att inte säga landets, senaste paradexmpel på träbyggande, Sara kulturhus, döpt efter författaren Sara Lidman. Den 80 meter höga byggnaden är ritad av White arkitekter och har en stomme i KL-trä och limträ från Martinssons i Bygdsiljum, sex mil utanför Skellefteå. Som sig bör blev det nya kulturhuset omgående både hyllat och kritiserat, men ingen kan förneka att det sätter Skellefteå på Sveriges arkitekturkarta.

På frågan om hur kommunen ser på arkitekturens betydelse tar Felicia Lundmark upp ett exempel på hur en detaljplan kan skapa möjligheter att bygga bort otrygga platser.

– I miljonprogramsområdet Anderstorp har vi en detaljplan som vunnit laga kraft där det bland annat anges att det får byggas radhus ovanpå ett parkeringshus. Om någon byggaktör vill bygga det skulle det innebära att vi skulle få gröna ytor ovanpå parkeringshuset. Parkeringshus upplevs ofta som otrygga miljöer men det skulle bli mindre otryggt med bostäder ovanpå.

Ett annat exempel handlar om kulturmiljöer.

– I en detaljplan för Kåge står att en procent av byggkostnaden bör avsättas för konstnärlig utsmyckning. Det är viktigt att föra en dialog med byggaktörerna. Om man tar bort en yta som har betytt något för de boende, vad kan byggaktören då ge tillbaka till området?

Annons

En oro som delas av både de folkvalda och tjänstemännen på kommunen handlar om risken för obalans i byggandet när det ska skapas många bostäder på kort tid.

– Det byggs väldigt mycket smålägenheter. Om man tittar närmare på det så ser man att det har mycket att göra med det statliga investeringsstödet, som premierar mindre lägenheter, och bullerregler som gör att det är lättare att komma undan med högre ljudnivå eftersom mindre lägenheter har undantag, säger Björn Ylinenpää.

– Vi ser en risk för att det kan bli en snedvridning i produktionen så att de nya områdena får en stor andel smålägenheter som egentligen är bättre anpassade för unga och äldre än för barnfamiljer som behöver en större bostad om de ska kunna etablera sig här.

– Samtidigt ser vi nu möjligheter att kanske bygga i lägen som inte är AA-lägen, som i Anderstorp där vi kan styra så att vi får in kompletterande bostäder, och i mindre tätorter som Bureå och Kåge.

Kommunens avdelning Fysisk planering har precis flyttat in i Svalan, ett av landets högsta kontorshus i trä. Arkitekter Ove Nilsson och Moa Öst, Tyréns.

En bromskloss för byggandet har enligt Felicia Lundmark varit att banker och andra långivare länge utgått från gamla och alltför blygsamma prognoser för Skellefteås befolkningsutveckling, vilket försvårat för byggaktörer att få finansiering. Detsamma gäller statliga myndigheter som Trafikverket, som planerar infrastruktur utifrån beräkningar som inte längre stämmer. Det är också bakgrunden till att kommunen beställde en extern analys av befolkningsutvecklingen fram till 2030. Men nu, menar Felicia Lundmark, har både banker och staten fått upp ögonen för vad som händer i Skellefteå.

Annons

Harriet Wistemar tar upp samma problematik:

– Statistiken tittar bakåt i tiden medan vi är på väg i rasande tempo framåt. Då får vi problem med exempelvis Trafikverket, som utgår från siffror som visar helt fel. Nu går vi upp i produktion med 1 500 bostäder per år, vilket är mycket för en kommun av Skellefteås storlek. Vi har redan investerat i nya skolor men om den nya prognosen stämmer måste vi se över både skolplaneringen och trafiken. Då är det viktigt att staten är med på tåget.

Avdelningen för fysisk planering i skellefteå kommun:

  • Antal anställda: 70 varav 8 arkitekter.
  • Verksamheter: Bygg, Lantmäteri, Plan och Trafik.
  • Avdelningschef: Harriet Wistemar, kommunarkitekt.

 

Author no image

Anders Bergmark

Gå till nästa artikel