FHM beskriver hälsosamma boendemiljöer

Målgrupperna för skriften är främst beslutsfattare inom kommuner och regioner, och syftet är att inspirera.

– Det finns andra som Boverket som arbetar med konkreta riktlinjer. Men att lyfta hälsofrämjande och jämlik hälsa, det står inte i den typen av regler, säger Emma Franzén.

I planeringen av ett område kan det handla om att satsa extra på dem som har svårare att röra på sig. Om det är promenadvänligt till vårdcentral och skola innebär det att man kan möta grannar och kringboende, vilket i sin tur skapar ett socialt sammanhang och så vidare.

– Men det är inte så enkelt att det bara handlar om vad en kommun bygger. De som har medel kan ju bestämma var de ska bo, medan en familj med lägre inkomst och som kanske har många barn blir trångbodda eftersom de inte har råd att flytta, säger Emma Franzén.

Hon vill särskilt lyfta fram barnperspektivet.

Emma Franzén, FHM.

– Barn i sig är känsligare och påverkas starkare av miljöfaktorer, och omgivningen har stor betydelse för deras utveckling, säger hon.

Emma Franzén framhåller att barn till föräldrar med lägre utbildning och inkomst oftare exponeras för riskfaktorer i sin bostad och närmiljö. Ett viktigt budskap till beslutsfattare är därför att prioritera barns boende och hur det ser ut i och runt skolor.

– Barn behöver närhet till sin lek, de ska också kunna röra sig ute och självständigt, säger Emma Franzén.

Var finns då goda förebilder? Emma Franzén säger att ofta är blandbebyggelse med korta avstånd till service och grönområden bra.

– Områden med kanske egnahemshus, hyreshus från 1950–60 tal och där det förtätats allteftersom. Just att något växt fram organiskt och där skalan är mänsklig.

Hon poängterar att variation av äldre grönska och nyare planteringar också spelar roll.

– Skönhetupplevelsen betyder mycket för en miljö man vill vistas i och ta sig ut till, säger Emma Franzén.