”Finns platser där man kanske inte borde bygga alls”

Enligt en granskning som Sveriges Radio gjort har flera svenska kommuner godkänt nybyggen i områden som framöver hotas av översvämningsrisk. I radions granskning svarar kommunerna att de vidtagit åtgärder mot översvämningsriskerna, och tycker att det är viktigt att kunna bygga på attraktiva platser nära hav eller vattendrag. 

Det tycker även Anders Nilsson som arbetat med flera klimatanpassningsprojekt, som planarkitekt på Tengbom i Malmö. Han har märkt ett stigande intresse för just problematiken kring stigande havsnivåer.

– Danmark ligger före oss kompetensmässigt, men där hotas hela landet. I Sverige handlar det i första hand om Skåne, Blekinge och västkusten. 

Hur ställer du dig som arkitekt om det kommer projektförfrågan från en kommun som vill bygga bostäder i ett område med stor översvämningsrisk?

– Jag bedömer det som osannolikt att det skulle komma en sådan fråga från en kommun, de flesta kommuner är medvetna om problematiken och att det krävs åtgärder. Däremot kan exploatörer och privatpersoner vara mindre nogräknade, särskilt i attraktiva bostadslägen. Falsterbonäset är ett sådant exempel där man kanske inte borde bygga något alls framöver. 

Anders Nilsson menar också att det är skillnad på vattennära lägen och vattennära lägen. 

– Till exempel om man bygger på befintliga kajer där marken redan är tagen i anspråk och där det blir mer naturligt att höja den, och skapa mervärden, jämfört med helt nya exploateringsområden i vattennära lägen. 

Han har själv varit med och tagit fram en detaljplan för ett utbyggnadsområde i Landskrona, vars bas kommer att utgöras av ett kustskydd som kommer att byggas i samband med att man bygger en ny stadsdel vid havet.

– Det handlar ju om enorma kostnader med skydd mot havet så när man ändå bygger är det viktigt att skapa mervärden, som nya pirar och nya kajlägen som bidrar med sociala och ekologiska värden, säger Anders Nilsson, och fortsätter:

– Man behöver framöver se klimatanpassning och översvämning som givna förutsättningar i många projekt. Är frågan med från början behöver det nödvändigtvis inte bara vara ett problem utan ger nya möjligheter att skapa bra livsmiljöer genom planering och gestaltning.

När det handlar om skydd mot havet kan de enligt Anders Nilsson även byggas i etapper. 

Han har på uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge designat ett potentiellt kustskydd för örlogsstaden Karlskrona. 

Staden klassas som världsarv och har flera värdefulla kulturobjekt. I Anders Nilsson team ingick bland annat en dansk landskapsarkitekt, en kustingenjör och en antikvarie. 

– Det handlar generellt om att hitta en strategi och struktur som man vet kan hålla i hundra år, men som inte behöver byggas fullt ut direkt. Kärnan i strategin är att kustskyddet ska kunna skydda mot stormar fram till år 2300, säger Anders Nilsson. 

Eftersom de mest alarmerande risknivåerna, med havsnivåhöjningar på två meter är först om cirka hundra år enligt beräkningarna, designade teamet en enkel stenskoning en halvmeter över vattenytan, som skyddar de centrala delarnas kulturobjekt utan att det blir någon påtaglig visuell påverkan på världsarvet.

– I takt med att havet stiger kan man bygga på skyddslinjen, ett par meter ovanför vattenytan och då även tillföra nya funktioner som hamn- och rekreationsytor, säger Anders Nilsson. 

Han är övertygad om att det framöver kommer att behövas arkitekter för att få in just dessa funktioner. 

– Det kommer bli mer vanligt med den här typen av anpassningar. Och där kommer arkitektkompetensen in, teknikkonsulterna är duktiga, men det är vi som kan skapa mervärden.