Få med yrkestitel i tv-program om inrednings­arkitekter

De presenteras för den breda allmänheten som inredningsarkitekter – om inte annat är det svårt att missta sig på titeln på SVT:s produktion Hemma hos inredningsarkitekten. Den andra säsongen har sänts nu under hösten. I de båda säsongerna har sammanlagt tolv avsnitt sänts, var och en med en huvudperson som tv-publiken får titta in hos. Långt ifrån alla som presenteras som inredningsarkitekter är det i formell mening. Endast två av de tolv är eller har varit medlemmar hos Sveriges Arkitekter och en har yrkestiteln för inredningsarkitekter, arkitekt SIR/MSA.

Frågan som väcks är: Vem kan och ska egentligen kalla sig inredningsarkitekt? Vi frågade Torsten Hild, själv arkitekt SIR/MSA som skrivit en bok som grundligt beskriver yrkesområdet.

– Några av de medverkande är verksamma utomlands, så hur de är utbildade vet man inte riktigt, reflekterar Torsten Hild. 

– Några andra är utbildade på Konstfack men är inte medlemmar i Sveriges Arkitekter. Alla utbildade arkitekter är förstås inte det, även om förbundet har en hög anslutningsgrad.

Torsten Hild har länge varit inredningsarkitekt och jobbar halvtid i sitt eget företag, halvtid som professor i möbeldesign vid Göteborgs universitet. Han kom nyligen ut med boken Inredningsarkitektur – ämnet och yrket, och har länge talat och skrivit om yrket i offentliga sammanhang. 

– I Sverige kan vem som helst kalla sig arkitekt. Så är det med många yrken. Detsamma gäller till exempel elektriker. 

– Så då kollar man om de är med i en branschorganisation, motsvarande Sveriges Arkitekter. Är de det, då säger man ”de kan det här, det är ett seriöst företag”.

Torsten Hild säger att han som yrkesperson kan irritera sig på att det verkar vara så många som utger sig för att ha kompetensen som en inredningsarkitekt har, utan att ha det. Men när han tänker efter så säger han att det motsvaras av att samhället i stort inte heller vet. Det finns många begrepp: inredningsarkitekt, inredare, inredningsdesigner, formgivare och så vidare. Och om man inte är i branschen är det svårt att hålla reda på vad som är vad. Han har sett SVT:s program översiktligt och tycker inte att det handlar så mycket om inredningsarkitektur. 

– Det handlar inte så mycket om miljöerna som personerna, och deras livsstil. Som exemplifieras genom hur de bor. Det idealiseras också ganska kraftigt…

– Det är mycket pianomusik och långsamma panoreringar. Jag antar att det säger något om producenternas associationer till vad en inredningsarkitekt är.

Vad är en inredningsarkitekt?

– Det är en som har kunskap om hur man gestaltar rum utifrån behov. Sedan är nästa fråga, vilka behov?

Det är det här som är den springande punkten, enligt Torsten Hild. Ju mer komplex behovsbilden är, desto högre krav ställs på inredningsarkitekten. Och den som har en utbildning som inredningsarkitekt har gått igenom alla de behoven och har en uppfattning om alla. 

Torsten Hild räknar upp en del av behoven.

– Det kan handla om arbetsmiljökrav på till exempel ergonomi, ljusförhållanden, buller, farliga ämnen. Sedan är det saker som rör funktion: vad som ska hända i miljön, och hur kan den möta och stödja människor i det. Och naturligtvis de estetiska delarna, uttryck, stämningar, färg, form, material, ytor, semiotik… Det är en jättepalett av behov.

– Jag räknar upp femtio sådana här aspekter i min bok. Det är skittråkig läsning, haha.

Alla aspekterna spelar roll, säger Hild, men problemet med att kommunicera det är att de flesta människor tar in de flesta aspekterna av ett rum omedvetet. 

– Kroppen reagerar med att den är nöjd eller inte nöjd, men man förstår aldrig varför.

Torsten Hild säger att ungefär hälften av personerna i serien hellre borde presenteras som inredare. I det ligger bara att man kan få ett rum att se bra ut, ”ungefär som en bild i en tidning, och det är inget fel i det, men var och en förstår nog att det krävs mer för att leva bra i en miljö än bara det visuella”.

– Så det är lite olyckligt att kalla dem alla för inredningsarkitekter. 

Borde SVT byta namn på serien?

– Ja, det tycker jag. 

Vad borde den heta i stället?

– Hemma hos… och sen namnet de är hos. ”Hemma hos Carouschka Streijffert”. Fast då skulle väl ingen titta. ”Inredningar som berör” eller någonting… ”Fantastiska inredningar”? ”Grand interiors”?

Emelie Persson är biträdande programchef på SVT Kultur och samhälle. Hon berättar att idén till serien kom från en annan serie som de gjorde tidigare som heter ”Hemma hos arkitekten.”

– Vi frågade oss, hur kan vi göra den idén ännu bredare? Alla kan inte bygga nya byggnader, men heminredning är tillgängligt för alla.

Under de sammanlagt fyra säsongerna av ”Hemma hos arkitekten” och ”Hemma hos inredningsarkitekten” har SVT fått massor av positiva reaktioner från tittarna, säger Emelie Persson.

– Vi har haft en stor publik, 300 000 per avsnitt. Och folk älskar det. Det har haft en stor genomslagskraft, vilket har gjort att människor fått upp ögonen för inredningsarkitektur.

Det är få av de medverkande som är med i Sveriges Arkitekter och har yrkestitel?

– Nu har jag bara den senaste säsongen i huvudet, men det var tre av sex som var arkitekter där. Man behöver inte var fackansluten för att vara med i ett tv-program.

En expert på yrket som vi talat med kallar det för ”olyckligt” att programmet heter ”Hemma hos inredningsarkitekten” när så många av de medverkande inte är utbildade inredningsarkitekter som lärt sig om hela den komplexa behovsbilden som kan finnas i ett inredningsarkitekturprojekt.

– De som vi presenterat har den kunskapen. I den senaste säsongen är tre arkitekter, en är utbildad på Konstfack, två har masterstudier från Budapest och London. De saknar inte förståelse för komplexa behovsbilder. 

Han tycker att ni egentligen borde byta namn på serien…

– Du själv skriver ju för en tidning som heter Arkitekten. Ska ni byta namn på den varje gång ni skriver om någon som inte är utbildad arkitekt? Vi redovisar ju öppet vad alla har för utbildningar och erfarenheter.

Kan du förstå att det finns en frustration bland utbildade inredningsarkitekter kring att människor som inte har den utbildningen presenteras som inredningsarkitekter i offentliga sammanhang?

– Jag kan förstå det. Men jag tänker också att hur mycket drabbas ni av det här? Man kan ju också tänka i er kår att vad kul! Vi har lyft upp de frågor ni arbetar med och fört ut dem med en större allmänhet, på ett sätt som ingen annan gjort. Man kan tänka att det ger hela kåren en positiv puff.