Nyheter

Få forskar om bostäder trots hög byggtakt

23 april 2018 - Av Rebecka Gordan

Sverige gör den största bostadssatsningen på nära tre decennier. Ändå är det få personer som forskar om bostäder. Det visar Arkitektens kartläggning av den externt finansierade arkitekturforskningen.

Annons
Annons

Bostadsbyggandet i Sverige ligger på den högsta nivån sedan 1992.

Foto Istock

Enligt Boverket färdigställdes 53 500 bostäder under 2017. Det är den högsta nivån sedan tidigt 1990-tal, men ändå inte tillräckligt. Byggtakten bör ligga runt 80 000 bostäder om året för att kompensera för det som inte byggts tidigare och för att bostäderna ska räcka till befolkningen.

Men trots att det behöver byggas så många bostäder är det få som forskar om ämnet. Det visar Arkitektens kartläggning av 342 projekt inom forskning, innovation och utveckling på arkitekturens område.

Sammanlagt är det 8 procent av projekten som behandlar bostäder eller bostadsgestaltning. Dessa projekt får 52 miljoner kronor, alltså 11 procent, av de totala medlen på 468 miljoner kronor.

Ola Nylander.

– Det här visar att bostadsforskningen är lågt rankad. Vi vet redan att det är svårt att få anslag, men kartläggningen gör det överraskande tydligt, säger Ola Nylander, arkitekt och professor på Chalmers där han forskat om bostäder i tjugo år.

Sedan 2017 är han föreståndare för nystartade Centrum för boendets arkitektur på Chalmers. Enligt Ola Nylander finns det många unga arkitekter som vill forska om bostäder, politiker är intresserade och flera organisationer och företag är medlemmar, vilket är centrets huvudsakliga finansieringsmodell. Att få medel från de stora forskningsfinansiärerna har däremot inte varit lätt.

– Med mer pengar skulle vi kunna göra otroliga insatser, säger Ola Nylander.

Dagens situation hänger samman med att Statens institut för bostadsforskning, som grundats 1960, lades ner 1994. Visserligen kom delar av uppdraget senare att tas över av Institutet för bostadsforskning vid Uppsala universitet och den statliga forskningsfinansiären Formas, men den tidigare kopplingen mellan de statliga lånereglerna, bostadsbyggandet och bostadsforskningen försvann.

– Mycket av det som byggs i dag är likt det som byggdes på 1970- och 80-talet, trots att vi har andra befolkningsgrupper och boendeformer. Det är byggföretagen och deras reklambyråer som påstår sig veta vad folk vill ha. Om arkitekterna kunde luta sig mot evidensbaserad forskning skulle bostadsproduktionen bli mycket bättre, säger Ola Nylander.

Så gjorde vi

Materialet i kartläggningen kommer från 12 offentliga och 7 privata forskningsfinansiärer. Samtliga 342 projekt har beviljats finansiering år 2014, 2015 eller 2016. Ämnena har identifierats i samarbete med Pehr-Mikael Sällström, sakkunnig i forskningsfrågor på Sveriges Arkitekter och har kategoriserats utifrån om forskningen handlar om en process, som stadsplanering, eller ett objekt, som stadsmiljö.

 

Relaterade artiklar: