Eskilstuna på väg mot egen arkitekturpolicy

Varför tar ni fram en arkitekturpolicy?

– När den förra stadsarkitekten påbörjade arbetet för tre år sedan var det ökade bostadsbyggandet ett vanligt argument, att kvalitets- och gestaltningsfrågorna blev allt viktigare i den hetsen som var. Det är mindre hets när det gäller bostadsbyggandet nu men samtidigt finns en annan hets, till exempel i byggandet av skolor och förskolor. Så det är fortfarande viktigt att tidigt i projekten våga prata om och påminna alla i processen om vad det är vi önskar i stadens projekt. En kvalitetschecklista för helheten, kan man säga.

Ni kallar policyn för ett program för både arkitektur och stadsbyggnad, hur tänker ni kring benämningen?

– För många av oss är det självklart att begreppet arkitektur innefattar även landskap och stadsplanering men arkitektur signalerar enligt vissa enbart enskilda byggnader och dessutom något dyrt och exklusivt. Så det är av pedagogiska skäl vi valt att använda två begrepp för att beskriva programmet. Inom kommunen har vi en massa andra policyer och program som gör anspråk på sina delar av planeringen, som exempelvis en grönplan, trafikplan och kulturmiljöprogram. Min förhoppning är att programmet för arkitektur och stadsbyggnad kan hålla ihop det hela.

Hur går det till att ta fram en arkitekturpolicy?

– Vi tog hjälp av White arkitekter som under förra hösten tillsammans med mig höll i tre workshops och två offentliga föreläsningar, en kunskapshöjande insats för politiker, förvaltningar och kommunala bolag. Vi diskuterade frågorna vad arkitektur och stadsbyggnad är, vad arkitektur och stadsbyggnad kan göra och hur mjuka värden som tryggt och trevligt samt hållbarhet kan manifesteras i form.  Efter tre workshops satte vi ganska snabbt ihop ett utkast till program som vi lagt ut offentligt på remiss.

Vad innehåller utkastet?

– Dokumentet är på 28 sidor och blir en ganska tydlig spelplan för hur kommunens vision ska uppnås. Det kanske viktigaste är frågorna* som varje projekt ska svara på i ett tidigt skede och som ska följas upp genom hela processen tills det är färdigbyggt. Här har vi tagit inspiration från till exempel Linköping, Norrköping och Uppsala. Det ska finnas en idé om varför man ska bygga och vad man vill uppnå.

Hur har utkastet tagits emot?

– Det har varit en ögonöppnare för många att prata om frågorna. Men det är lång väg kvar innan det blir en del av det dagliga arbetet för alla. Det handlar om förflyttning av en kultur, ett sätt att tänka. Vi har samlat in synpunkter från våra olika förvaltningar och där finns synpunkter allt ifrån ”vad ska vi ha policyn till?” till att det är bra med tydligare målbilder och spelregler.

Vad blir nästa steg?

– Nästa fas startar i höst med fördjupade samtal dedikerade till politiken, fastighetsägare respektive byggherrar. Vår interna arbetsgrupp ska förtydliga strategierna och hitta rätt bilder och illustrationer till dokumentet. Till vintern ska vi ha en färdig samrådshandling. Tanken är att det slutliga dokumentet ska antas av kommunstyrelsen, att det blir kommunövergripande. Det blir mer tyngd då.

Vilka är hindren?

– Programmet för arkitektur och stadsplanering gillas av många och jag tror inte att det blir några problem att få igenom. Den stora utmaningen är verkligheten och efterlevandet. Kommunen tar ju även fram strategier för att bygga billigare och snabbare och då är jag bara delvis med. Så där blir det intressant att se hur politikerna tänker. Min ambition är att alla i samhällsbyggnadsbranschen ska se arkitektur som verktyg och nyckel till en väl gestaltad livsmiljö.

Sveriges Arkitekters rapport om arkitekturpolicyer finns att läsa här.