En av fyra utrikes födda arkitekter utan jobb 

Antalet utrikes födda arkitekter som var arbetslösa 2024 är nästan identiskt med antalet inrikes födda arkitekter som var arbetslösa under året. Det visar ny statistik från Saco som Arkitekten låtit ta fram. 

Men eftersom gruppen är betydligt mindre är andelen arbetslösa mångdubbelt högre. Av de 1 977 yrkesverksamma arkitekterna med utländsk bakgrund, var 651 personer arbetslösa under förra året, och i genomsnitt var arbetslösheten 24,8 procent. Arbetslösheten för arkitekter födda i Sverige var 6 procent enligt motsvarande statistik. Liksom föregående år har arbetslösheten ökat mer bland de utrikesfödda.

Arkitekten har tidigare talat med utrikes födda arkitekter som vittnar om flera svårigheter med att få ett arkitektjobb i Sverige. Kontaktnätet verkar ha väldigt stor betydelse i branschen. För en arkitekt från ett annat land saknas i många fall just ett kontaktnät. Att ha utbildning från ett utomeuropeiskt land kan också ställa till det, liksom bristande språkkunskaper. 

En faktor som slår hårt mot de utrikes födda arkitekterna är också lågkonjunkturen. Det är Jens Andersson, chefsjurist på Sveriges Arkitekter fast övertygad om. 

– Kontoren har ett mycket stort urval av arkitekter att välja mellan när de ska rekrytera just nu. Det gör det tufft för många grupper, inte minst för de utrikesfödda. Företagen vill ha in arkitekter som kan leverera från dag ett – det verkar finnas ett mindre utrymme för upplärningstid, säger han.

Vad tycker du om det här?

– Jag tror att kontoren går miste om relevant kompetens som de snart kommer att behöva. Specialisering kommer att bli allt viktigare och den här gruppen sitter ofta på specialistkompetens. Det finns nu ett ypperligt tillfälle att rekrytera specialister.

Jens Andersson tror att fördomar mot utrikesfödda existerar i arkitektbranschen ungefär på samma nivå som i samhället i övrigt. Sveriges Arkitekter publicerade en rapport för ett år sedan som visade att många utrikes födda arkitekter upplevde att de blivit diskriminerade i arbetslivet och att just rekrytering var en sådan situation där detta var vanligt. 

En ytterligare förklaring till den ökande arbetslösheten i gruppen kan vara att gruppen har vuxit efter flyktingvågen efter 2015.

– Jag tror att de allra flesta i gruppen är fullt kompetenta och anställningsbara. Men gruppen skulle kunna innehålla arkitekter som inte uppfyller de kvalifikationer som krävs för att bli medlemmar i Sveriges Arkitekter eller för att få våra yrkestitlar, säger Jens Andersson.