“Empati är en form av kreativitet”

När Bjarke Ingels inviger bostadsområdet 79&park på Gärdet i Stockholm en dimmig novemberdag är han redan en av världens mest kända arkitekter. Det är han som ofta frontar det omkring 500 medarbetare starka BIG architects, ett företag vars kännetecken är att förena två motsatser till nya hybrider.

– Vi har velat ge de boende det bästa möjliga av det här unika läget i kanten mellan staden och parken. En dimmig dag som denna är det svårt att se var byggnaden slutar och landskapet tar vid, säger Bjarke Ingels om det träklädda terrasserade kvarteret.

När busslasten med inbjudna kommer fram till visningen är Bjarke Ingels och några av hans 16 partners redan på plats vid entrén. Kanske är de lite spända för hur byggnaden ska tas emot, men när fotografen Magnus Laupa ber om att få ta en bild när Bjarke Ingels gör ett hopp på gården nappar den danska arkitekten genast. Det nybyggda bostadsområdet inbjuder, åtminstone i tanken, till att klättra mellan nivåer, terrasser och tak. ”När en byggnad ändå står där, varför inte lika gärna kunna klättra på fasaden”, säger han i filmen My playground från 2009 där parkourutövare klättrar och hoppar över ett av hans tidiga projekt i Danmark.

Bjarke Ingels är en stjärna, men när han presenterar projektet lyfter han fram sina partners Jakob Lange, Finn Nørkjær och särskilt Per Bo Madsen.

– Han har burit projektet på sina axlar de senaste åren.

Sedan följer gruppen med Bjarke Ingels som fortsätter att berätta om 79&park. Om att bjuda in parken i staden. Om idén om en klassisk skandinavisk kvartersbyggnad där blocket har lösts upp i moduler av rum eller terrasser, något de kallar pixlar, ibland roterade 45 grader. Hur de lekte med att variera höjderna så att kvarteret trappas ner för att ta in dagsljuset och hur naturen bjuds in i ”kaskader av terrasser”.

Bjarke Ingels. Foto: Magnus Laupa

Det var en charmig och rättfram 29-årig Bjarke Ingels som klev genom snön över Havnbadet i Köpenhamn år 2003 tillsammans med Julien de Smedt. De hade nyligen kommit till Köpenhamn efter jobb hos OMA i Rotterdam och tillsammans bildat företaget Plot. Snabbt blev de omtalade som ett av de mest spännande kontoren i Danmark. I dag kallar Bjarke Ingels detta för hedonistisk arkitektur och han berättar att tankarna finns kvar i alla projekt kontoret gör i dag.

– Idén är en arkitektur som förbättrar livskvaliteten och ger njutning, samtidigt som den är hållbar, så har vi tänkt kring terrasserna på taken till 79&park.

De två arkitekterna Ingels och de Smedt gick skilda vägar efter några år och Ingels startade Bjarke Ingels group tillsammans med ett tiotal partners, med en förkortning som siade om framtiden: BIG architects. År 2016 fanns han med på tidningen Times lista över världens 100 mest inflytelserika personer. I maj 2018 tillskrevs han i Surface magazine att ”omforma världen såsom vi känner den.”

Bjarke Ingels kommunikativa sida är ett av hans triumfkort och kanske en av orsakerna till framgången. Han rör sig ledigt bland internationella arkitekter och journalister, har alltid en oneliner till hands och beskriver sin arkitektur i lättbegripliga metaforer, som ”Architecture is the canvas for the stories of our lives”, eller ”There is a parallell between the punchline of a great joke and a great building”.

– Eftersom arkitektur är en konstform som bedöms innan den finns så måste du som arkitekt kunna tala för projektet långt innan projektet kan tala för sig själv, förklarar han nu.

Men han har också talat ut om överansträngning och rädsla för döden. I dokumentären Don´t let your next building be your last från 2018 filmas han sovande i en taxi och en bärande tråd i filmen är en oro över en upptäckt i röntgen och lättnaden när han på ett tak i New York får veta att faran är avblåst.

The Dryline i New York.

Bjarke Ingels har i en intervju sagt att hans superkraft är empati. Nu utvecklar han det.

– Arkitekter formger nästan alltid för någon annan. Vårt råmaterial är andras problem, möjligheter, drömmar och behov. Empati är en form av kreativitet, att du faktiskt kreativt föreställer dig hur det är att vara någon annan.

Om han har en större empatisk förmåga än andra vill han inte riktigt svara på nu, men han tror att han har en förmåga att se en tredje väg när det finns två sidor av en konflikt.

– Tricket är att försöka lösa olikheter innan de blir en konflikt. Vi har en tendens att tro att vi måste välja mellan två sidor, men ofta kan vi skapa en lösning som förenar extremer.

Den förmågan att förena två till synes helt skilda funktioner kännetecknar många av BIG:s projekt. Som i Amager Bakke kraftstation i Köpenhamn som i januari öppnar skidbacken på det sluttande taket. Här förenades två helt skilda funktioner, att skapa energi från avfall och att åka skidor, i en och samma byggnad, ett arkitektoniskt berg.

– Vi kallar detta för en social infrastruktur; projekt som ger både sociala och miljömässiga fördelar. Normalt vill vi vara långt från en kraftanläggning, nu kan det bli en av de mest attraktiva platserna i Köpenhamn.

Skidbacken på avfallsanläggningen Amager Bakke i Köpenhamn.

Tidigare har han beskrivit metoden som Big-amy: ”Du kan förena två drömmar och blanda dem samman till en ny genre i en promiskuös hybrid.” Kontoret gjorde det i 8-House där kontoret har lagt urbana ingredienser i olika lager med cykelbana som leder till tionde våningen och gör det i Spirale i New York, ett höghus med en spiralformad trädgård som nås från alla våningar.

The 8 house. Foto: Ty Stange

Skissprocesserna på kontoren i Köpenhamn, New York och London har blivit kända. I manifestet Yes is more – a theory of evolution från 2009 beskrivs metoden att låta medarbetarna, som kallas BIGsters, skriva en pratbubbla per dag om det projekt de arbetar med. Kanske är det ett spår av att Bjarke Ingels själv en gång ville bli serietecknare. Mycket är kvar av angreppssättet från den tiden men kontoret växer och utvecklas och får in kompetenser. Nu anställer de expertis inom landskapsarkitektur, teknik och produktutveckling.

– Vi kallar det BIG leap. Genom att ha kunskaperna in house får vi en snabbare process som kanske tillåter oss att göra saker utöver det vanliga, säger Bjarke Ingels.

Det har behövts i ett av de nyaste projekten Dry line i New York, en park på Lower Manhattan som ska skydda stadsdelen från nästa orkan av storleken Sandy, ett projekt mitt emellan stadsplanering, ingenjörskonst och arkitektur.

– För att kunna hantera ett så komplext projekt på ett kompetent sätt behövde vi mer expertis i organisationen.

BIG samarbetar med Tyréns och Kragh & Berglund i ett förslag till detaljplan för Västerås nya resecentrum.

Idag har företaget närmare 35 genomförda projekt över hela världen. Första byggnaden i Sverige, 79&Park, är invigd och BIG ritar också på ett resecentrum i Västerås, bostäder i Umeå, en plan för Solna business center och ett projekt i Flemingsberg i Stockholm.

Många av projekten kännetecknas av att de ser ut som landskap byggda av människor. Men Bjarke Ingels tror inte att de har ett specifikt arkitektoniskt språk.

– Varje projekt dikterar olika saker som blir specifikt med det projektet. Men det finns vissa teman som går igen. Det vi försöker göra är att för varje projekt komma en liten bit närmare den framtid vi drömmer om.

Han jämför formskapandet och sin metod med darwinism och naturens egna formgivande process: att livsformer utvecklas genom variation och urval. Redan denna novemberkväll i Stockholm berättar han om sonen Darwin som föds några veckor
senare.

– Han kommer att tycka att det är självklart att kunna åka skidor i Köpenhamn, den dröm som vi nu realiserar. Tänk då hur långt han ska kunna föreställa sig och ge form åt sin egen framtid.