Gå till innehållet

”Det var inte så mycket att flytta hem till”

När den svenska konjunkturen vikit tidigare år har många arkitekter sökt sig till Norge. Arkitekten har talat med tre generationer svenska arkitekter om varför de valt att arbeta i Norge.
– Yrkesmässigt är det ingenting som kan vara bättre i Sverige än vad jag har det här, säger Esbjörn Kjell, som blev kvar i Norge efter förra finanskrisen.

Den svenska arkitektbranschen har flera fina år bakom sig med hög beläggning och låg arbetslöshet. Sedan 2018 har bostadsbyggandet dämpats kraftigt och konjunkturen är nu på väg nedåt, enligt den senaste prognosen från Konjunkturinstitutet. Utvecklingen påverkar den svenska arkitektbranschen som gått in i en svalare period, enligt Sveriges Arkitekters branschrapport.

Under tidigare års konjunkturnedgångar har flera svenska arkitekter valt att söka lyckan på den norska arbetsmarknaden. Men än så länge är antalet svenska arkitekter som söker jobb i Norge blygsamt, visar Arkitektens enkät till tre stora norska arkitektföretag. Ett av företagen ser en ökning i antalet svenskar som söker jobb, men samtliga pekar på att andelen ansökningar från svenskar varit lågt under den gångna tioårsperioden.

Gabrielle Bergh, chef för Link arkitekturs sjukhusteam, flyttade till Norge 1993 för att plugga till arkitekt samtidigt som Sverige genomled en finanskris. När hon tog sin examen var det fortsatt ekonomisk snålblåst på den svenska arkitektmarknaden:

– Det var inte så mycket att flytta hem till samtidigt som det rådde högkonjunktur på den norska marknaden, så jag blev kvar. Det var väldigt mycket svenskar på kontoren då. Många stannade i ett par år, men flyttade sedan hem.

Gabrielle Bergh ser ett par mönster bland de svenska arkitekter hon arbetat med på senare år i Norge.

– De flesta är seniora och har kommit hit under någon av de lågkonjunkturer som varit. De som stannar är de som bildar familj eller i vart fall har en anhörig här.

Landskapsarkitekten Esbjörn Kjell flyttade 2007 till Oslo precis innan finanskraschen och hittade jobb på Reinertsen Landskap.

– Planen var att stanna i ett par år för att sedan återvända till Sverige, men finanskraschen ändrade den planen.

Esbjörn Kjell rekryterades snart vidare till Selberg Arkitektkontor, numera Tegn 3, då som husarkitekt.

– Där fick jag snabbt flera stimulerande uppdrag och ett stort ansvar som ledde till att jag inte funderade på att flytta tillbaka, säger han.

Där fick han prova på flera olika slags uppdrag och roller så som uppdraget som avdelningschef. Sedan ett år tillbaka arbetar han för Dark Arkitekter i Oslo med kund- och projektansvar.

Ungefär samtidigt flyttade arkitekten Björn Englöv till Norge för jobb på Dark Arkitekter. Han ville söka sig till en ny stad efter att ha gjort praktik i Stockholm och pluggat i Umeå och Lund.

– Jag gjorde ett skolarbete i en norsk kommun och ville pröva mina vingar utomlands. Dessutom gillar jag arbetskulturen som liknar den svenska genom att inte vara så hård och hierarkisk.

För Björn Englöv spelade konjunkturläget inte någon roll i valet att flytta utomlands för att jobba. Däremot är han och Esbjörn Kjell överens om att de högre lönerna och arbetsvillkoren – där 7,5 timmars arbetsdag med halvtimmes betald lunch är norm – är välkomna fördelar. De lyfter även fram att chansen att tidigt få pröva någonting som innebär mer ansvar är högre som arkitekt i Norge.

– Jag upplever att jag får ett större ansvar här än vad jag skulle fått just nu i Sverige. Det är häftigt att tidigt känna att man kan påverka så mycket i yrket, säger Björn Englöv och får medhåll av kollegan:

– Arbetsgivare är mer intresserade av vad du kan göra än vilken titel du har. Här finns det en kultur där man skickar ut nya arkitekter på djupt vatten direkt. Det innebär att man verkligen får prova vad man går för och lyckas man får man fortsatt förtroende. Nu är det 12 år sedan jag kom hit, men jag upplever den känslan fortfarande, säger Esbjörn Kjell.

Björn Englöv trivs bra med jobbet och gillar den norska huvudstaden. Men han lämnar det öppet för att flytta vidare om det skulle fall honom in. Esbjörn Kjell ser däremot sin framtid i Oslo:

– Rent yrkesmässigt är det ingenting som kan vara bättre i Sverige än vad jag har det här. Det skulle vara andra skäl som gjorde att jag flyttade tillbaka till Sverige, säger Esbjörn Kjell.

Enkät: De norska företagen om svenska arkitekter

  1. Hur bedömer ni att antalet ansökningar från svenska arkitekter utvecklat sig under de gångna tio åren?
  1. Ser ni någon förändring i antalet ansökningar från svenskar under det gångna året?  
  1. Vilka är svenskarna som söker jobb hos er?

Dark arkitekter, 70 arkitekter varav tre är svenskar.  

Arne Reisegg Myklestad, vd på Dark arkitekter.

  1. Vi ser en ökning i antalet ansökningar från svenska arkitekter under de sista åren, särskilt från studenter som är på jakt efter praktikplats i Norge. Vi tittar också på möjligheterna att rekrytera fler svenska arkitekter genom det nätverk som finns bland de som redan jobbar här.
  2. Under det gångna året har vi haft cirka 15 ansökningar från svenska arkitekter, av totalt 700 ansökningar.
  3.  På ett ungefär är det 40 procent studenter, 50 procent nyutexaminerade och cirka 10 procent med mer än två års erfarenhet.

Nordic arch, 151 arkitekter. Varav 4 är svenskar.

Henriette Habberstad Sterud, operativ chef.

  1. Vi har haft väldigt få ansökningar från svenskar, det har legat stabilt.
  2. Nej.
  3. Yngre är i majoritet.

 

Link arkitektur, 213 arkitekter i Norge. Varav 11 är svenskar.

Gabrielle Bergh, chef för sjukhusteamet.

  1. Det har varit konstant lågt, utan några större förändringar.

2. Ingen skillnad. Det förvånar mig att inte fler svenskar söker sig till Norge. Vi svenskar är omtyckta i Norge och uppfattas som ordningsamma och duktiga. En svensk examen värderas lika högt som en norsk.

3. De svenska arkitekter som jag har i mitt team är seniora. Men det är påfallande få svenskar som söker jobb. Men bland de svenskar som vi har haft på intervju, är det många som sökt sig till Norge på grund av att de har en anhörig här.

Mer att läsa