Den sociala bostadspolitiken granskas i ny utredning
Regeringen har tillsatt en utredning om social bostadspolitik som ska hjälpa fler in på bostadsmarknaden. Varken arkitektur eller gestaltad livsmiljö nämns i direktivet.
Enligt Boverket saknas det idag bostäder för hushåll med låga inkomster eller som av andra anledningar har en svag ställning på bostadsmarknaden, även i kommuner som inte har en generell brist på bostäder.
Det är Karolina Skog som fått regeringens uppdrag att utreda den sociala bostadspolitiken. Den tidigare miljöministern har bland annat ansvarat för stadsbyggnad och bostadsförsörjning i Malmö och suttit i Bostadsplaneringskommittén.
Uppdraget hon nu fått är tvådelat, dels handlar det om att analysera den uppgiftsfördelning mellan stat och kommun som funnits sedan 1940-talet, dels om att se över de bostadspolitiska verktyg som kommunerna har för att hjälpa de hushåll som står längst ifrån bostadsmarknaden.
– Hur bra och föredömlig Sveriges bostadspolitik än har varit historiskt så missar den idag målet med att säkra bostäder för de som står längst från bostadsmarknaden. Det här är en viktig utredning och ett steg i rätt riktning, säger Elisabet Elfström, tf förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter.
Enligt regeringen handlar en socialt hållbar bostadsförsörjning om att ge hushåll möjlighet att skaffa en bostad som svarar mot deras behov samtidigt som boendesegregationen motverkas och förutsättningarna för jämlika uppväxt- och levnadsvillkor förbättras.
Men det 16 sidor långa direktivet En socialt hållbar bostadsförsörjning, som ligger till grund för uppdraget, nämner varken begreppen arkitektur eller gestaltad livsmiljö. Däremot diskuteras kommuners möjligheter att styra inriktningen på bostadsbyggandet genom att till exempel ställa villkor i markanvisningsavtal.
