Gå till innehållet

De skapade en Finlandsfärja i rymden

Rymdeposet Aniara har blivit film. I arbetet med att sätta Harry Martinson-klassikern på duken tog regissörerna Hugo Lilja och Pella Kågerman hjälp av tre arkitekter och en civilingenjör i bioteknik.
– Vår platsanalys sträckte sig över några ljusår, säger arkitekten Rutger Sjögrim.

Uppdatering den 28 november 2018: Skribenten har lagt till ett antal meningar. Syftet med dem är att förtydliga vem som gjort vad och vilka som har varit ansvariga i projektet.

Redan på idéstadiet, när manuset bara bestod av några sidor, kontaktade regissörerna den kvartett som sedan kom att stå för filmens research och concept art.

– Det var för lite drygt fyra år sedan. Inledningsvis arbetade vi mycket med att placera den berättelse som regissörerna arbetade med, utifrån Harry Martinsons dikt, i ett större och kanske lite trovärdigare sammanhang. Vi tittade mycket på omloppsbanor, avstånd och hastigheter genom solsystemet för att kunna placera Martinsons berättelse i relation till faktiska himlakroppar och farkoster, säger Rutger Sjögrim som arbetade tillsammans med Elsa Kristina Sundin, Andreas Nordström (också de är arkitekter) och Fredrik Andersson, civilingenjör i bioteknik.

Efter att gruppen ägnat ett drygt år till att konstruera en värld åt berättelsen började de titta specifikt på de miljöer som filmen skulle utspelas i, samt en av filmens huvudpersoner: rymdskeppet Aniara.

Rutger Sjögrim.

Rutger Sjögrim berättar att Hugo Lilja och Pella Kågerman redan från början hade en idé om att Aniara skulle vara som en sorts Finlandsfärja i rymden. 

– Utifrån det började vi tillsammans med dem titta på specifika miljöer som vi kunde hitta i Stockholmstrakten och hur de visuellt kunde skarvas samman. Allt eftersom arbetet fortgick växte bilden av en oändlig, luftkonditionerad interiör, klädd i träfanér, billigt läder och kanske någon heltäckningsmatta fram.

En stor utmaning för gruppen var att lyckas skapa en visuell miljö som både skulle kännas framtida och annorlunda och samtidigt ge biopubliken något att känna igen sig i. Filmen behövde vara både trovärdig och sci-fi på samma gång.

– Man kan liksom bryta mot ganska många regler och sanningar om hur saker i världen fungerar, men den logik som filmen själv bygger upp, från första bildrutan fram till eftertexterna, den får man aldrig gå emot, säger Rutger Sjögrim. 

Hur skiljde sig jobbet med Aniara jämfört med vad du gör annars?

Vi har nog alltid tänkt på det vi gjort för Aniara just som arkitektur. Från koncept och programarbete, till gestaltning och fram till vad som skulle kunna beskrivas som en sorts systemhandlingar. Egentligen är det kanske skalan som är det mest annorlunda. Vår platsanalys sträckte sig över några ljusår.

Vad är du mest nöjd med?

– Filmen som helhet är fantastisk. De sista två åren av produktion, filmning och klippning så har vi inte arbetat lika intensivt med projektet och det var magiskt att se det färdiga resultatet. Men de är ju en bedrift som involverar många, många fler än oss.

Filmens produktionsdesigners Linnea Pettersson och Maja-Stina Åsberg är de som ansvarar för filmens ritningar, planering och design av alla inspelningsmiljöer. Det är också de som tillsammans med fotograf och regi har bestämt vilka miljöer som visas i den färdiga filmen.

– Det har varit ett drömprojekt att arbeta med Aniara och vi är väldigt stolta över vad vi och vårt scenografi-team har åstadkommit, säger Maja-Stina Åsberg.

Aniara har premiär för den svenska biopubliken den 1 februari 2019.

Mer att läsa