Corona-pandemin gav nya insikter om äldres boende

Forskare på Blekinge Tekniska högskola (BTH) har undersökt hur rumsliga strategier användes på äldreboenden under corona-pandemin. Utformningen av särskilda boenden för äldre utgår från en kollektiv omsorgsmodell. Det innebär att det finns stora gemensamhetsutrymmen medan lägenheterna är små och saknar flexibilitet. Forskningsresultaten visar att detta gjorde det svårt för de äldre att anpassa sig till den nya situationen under pandemin. 

Personalens rumsliga strategi för att hindra smittspridning bland de boende var att de fick vara på sina rum, att gemensamma aktiviteter ställdes in och att undersköterskor och vårdbiträden gick med brickor med mat till de boende. Gemensamhetsutrymmena kunde inte längre användas utan de äldre var hänvisade till sina lägenheter. Av de elva boende som intervjuades i studien hade bara två gjort mindre justeringar av möblemanget under pandemin. 

– De trånga lägenheterna gick inte att anpassa. Många hade svårt att ordna en plats att äta på och fick sitta med brickan i knäet eller äta i sängen, säger Catharina Nord, professor i fysisk planering på BTH och den som leder projektet. 

Den kollektiva omsorgsmodellen innebär att gemenskap ses som en viktig kvalitet i vardagen som ska sätta guldkant på tillvaron. Forskning visar dock att de boende tillbringar den största delen av dagen på sina rum även under normala förhållanden. Den totala isolering som uppstod under pandemin återkommer också under kortare perioder när infektioner bryter ut på boendena. 

Ett forskningsresultat som överraskade Catharina Nord var att de äldre inte tyckte att tillvaron under pandemin skiljde sig så mycket från hur det brukar vara. De var vana vid att tillbringa mycket tid i den egna lägenheten och de saknade inte gemenskapen särskilt mycket. 

– Hårdrar man det så kan man säga att äldre människor som bor på särskilda boenden i princip lever som om det var en corona-pandemi hela tiden, säger Catharina Nord. 

En vanlig lägenhetsstorlek på ett äldreboende är drygt trettio kvadratmeter, vilket innefattar ett stort badrum, ett sovrum och ett pentry. Enligt Catharina Nord gör de små utrymmena att designen av lägenheterna blir likriktade, trots att lagstiftningen medger en större variation än när det gäller vanliga bostäder. 

– Våra resultat visar på ett behov av att lägga mer arkitektoniskt krut på de boendes egna lägenheter och göra dem större, mer flexibla och intressantare än de är i dag, säger Catharina Nord.