Nyheter

Codesign hävdar barnens rätt

17 december 2019

Den första januari blir FN:s konventioner om barns rättigheter svensk lag. Codesign research studio har i flera år arbetat för att barn ska kunna påverka sina egna rum.

Annons
Foto Magnus Laupa

Den 20 januari leder arkitekterna karnevalståget Barnevalen från Stadsbiblioteket i Stockholm till Riksdagshuset för att överlämna en rapport om sin forskning.

För ett år sen år drog arkitekter från Codesign research studio på sig dräkter gjorda av flygblad med texter om barnkonventionen på Sergels torg i Stockholm. Det var startskottet för nedräkningsprojektet 3,2,1 Barneval! och för ett intensivt år med arbete kring barns rättigheter och vilken betydelse barnkonventionen har på möjligheten för barn att påverka arkitektur och stadsutveckling.

– Vår drivkraft är att arbeta med dem som är mest socialt och rumsligt exkluderade i samhället. Vi vill utbilda barn att uttrycka sig kring sina rumsliga behov och ge dem kraft att påverka beslutsfattare, säger Jelena Mijanović.

Sedan 2014 leder hon Codesign research studio, ett icke vinstdrivande dotterföretag till Codesign. Den första treårsperioden fokuserade studion på flyktingars rum, vid gränserna, under flykten och deras bostadssituation i Sverige. År 2017 började de arbetet med att utforska barns och ungdomars möjligheter och rättigheter att påverka sina rum. Genom ballongaktivism, gerillaaktivism, pallbyggen och möblering av parkeringsplatser har de informerat barn om deras rättigheter och gett dem verktygen att både påverka och att själva utforma de rum där de vistas.

Annons

Sverige har flera gånger fått kritik av FN:s Barnrättskommitté för att isolera och bälta barn och därmed inte följa barnkonventionen. Under 2017 gjorde Codesign research studio en kartläggning av rum där barn hålls inlåsta i Sverige, bland annat Statens institutionsstyrelses (Sis) ungdomshem för barn mellan 9 och 19 år.

– Det finns behandlingsprogram inom Sis-boenden för att ungdomarna ska kunna utvecklas, men arkitekturen stödjer inte det. I stället finns det i arkitekturens uttryck en förväntan på aggression genom tåliga material och säkerhetslösningar, säger Jelena Mijanović.

Hon beskriver toaletter i rostfritt stål, brandimpregnerade sängkläder, kala isoleringsrum med inplastad madrass och inburade rastgårdar.

Arkitekten Anton Valek testar Sis-boendet i Bärby. Foto: Malin Bergman

Forskarstudion skickade förfrågan till nästan alla Sveriges Sis-boenden, men bara ett ville samarbeta, Sis Bärby utanför Uppsala. Tillsammans med ungdomarna i Bärby utforskade arkitekterna den fysiska miljön, både de enskilda och de gemensamma.  De fick tillgång till en stuga inom området för att inreda den efter ungdomarnas önskemål.

– Vi vet att rummen är väldigt omtyckta och används mycket. Sis Bärby arbetar utifrån grundsynen att ungdomarna ska bemötas med värme och omtanke även i arkitekturen för att de ska kunna utvecklas och anpassas till samhället.

Annons

Under öppningen av arkitekturbiennalen i Venedig i maj 2018 gjorde studion en gerillaaktion för att uppmärksamma de rum där barn hålls inlåsta på Sis-boenden i Sverige. De dök upp på Venedigs gator kamouflerade med biennalens färger och delade ut pamfletter som kunde vikas upp till en modell av ett isoleringsrum. Aktionen var ett sätt att lyfta frågan om de rum i Sverige och övriga världen där barn i dag lagligt kan låsas in och isoleras.

– Få av de arkitekter vi mötte kände till dessa rum. De hade svårt att tro att vi i Sverige låser in och isolerar barn och ungdomar, och det var samma reaktion vi hade när vi började.

Och så fattade riksdagen den 13 juni förra året beslutet om att inkorporera barnkonventionen i svensk lag. Frågorna som studion redan arbetade med fick då ännu -högre relevans.

Samma höst började studion arbeta med de stadsrum där barn och ungdomar vistas på sin fritid. De valde att göra ett stickprov i Europaskolan på Södermalm i Stockholm, delvis för att skolan saknar skolgård och eleverna i stället använder stadens rum. De intervjuade barnen om var de tillbringar sin fritid och svaren var köpcentra, snabbmatsrestauranger, klädaffärer och kaféer. Platser där det finns värme, toalett, eluttag och bra wifi. Studion engagerade sedan ungdomarna att skapa egna möbler och ett eget ”häng” på Ekehjelmstorget på Södermalm. Barnen guidades genom hela designprocessen, från platsanalys till byggnation.


Elever på Europaskolan på Södermalm i Stockholm fick kartlägga var de hänger på sin fritid.

– Vi anser att barn är experter på sina egna rum, men att de ofta utformas utifrån vuxnas villkor och att städer är zonerade utifrån åldrar och ekonomisk köpkraft. Kanske är det
utopiskt men vi skulle vilja se att hela staden är tillgänglig för alla åldrar samtidigt, säger Jelena Mijanović.

Annons

Ett år innan barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lag la studion in en högre växel i form av aktionen på Sergels torg den 20 januari 2019. De startade då också 3,2, 1 Barneval, paraplyprojekt för att samla de aktörer som arbetar med frågor kring barns rumsliga rättigheter och en nedräkning till datumet då barnkonventionen blir lag.

– Det finns många aktörer som arbetar med frågorna. Vi försöker skapa en plattform där vi alla kan dela med oss av vår kunskap.

Vår drivkraft är att arbeta med dem som är mest socialt och rumsligt exkluderade
i samhället.

I april i år fick studion, tillsammans med -Codesign och Rädda barnen, 290 000 kronor av Arkdes Think tank för att driva projektet Barns behov formar skolan. Rädda barnen som möter barn som har varit med om stressfyllda livshändelser har i ett första steg intervjuat barnen om hur de upplever sin skolmiljö. Teamet som består av psykologer, verksamhetsutvecklare och arkitekter har arbetat vidare utifrån de anonymiserade resultaten.  Med stöd av pedagoger har de sedan intervjuat barn på Ekhammarskolan i Upplands Bro om hur de skulle vilja att deras skola utformas. Några av de behov som barnen uttryckt har applicerats direkt i pågående skolprojekt.

– Många elever som har bytt skola många gånger uttryckte att de inte ville känna sig utpekade trots att de var ensamma. Vi har bland annat utformat en sittmöbel där man kan sitta ”ensam i grupp”, säger Jelena Mijanović.

Teamet använder den kunskap de får från barnen för att utveckla en metod som inkluderar barn i designprocessen och som ska kunna användas vid utformning av skolmiljöer.

Annons

– Skolan är en stor del av barns vardag och den blir särskilt viktig för barn som är eller har varit utsatta för stressfyllda livsituationer. Om vi kan hitta brännpunkterna för hur skolmiljön kan bli tryggare för de barnen så tror vi också att det blir bättre för alla barn. Det finns en direkt koppling mellan trygghet och kunskapsinhämtning.

Arbetet med barnen sammanfattas nu i en rapport till Arkdes där de olika stegen beskrivs. Materialet ska presenteras på en konferens i december.

– Tanken är att materialet med metodiken ska kunna användas vid utformning av skolor runt om i kommunerna, säger Jelena Mijanović.

För ett år sen firades att barnkonventionen var på väg att bli lag i Sverige. Foto: Anton Valek

Tre år efter att Codesign research studio påbörjade sitt arbete med barns rum och rättigheter blir alltså barnkonventionen svensk lag.

Den 20 januari 2020 går karnevalståget Barnevalen genom Stockholm, med flera av de aktörer de har samarbetat med. De ska då också lämna över en rapport om de senaste årens arbete till ansvariga ministrar. Viktiga diskussionspartner är BUB, Barn, unga och byggd miljö, samt Arkitektur och barnrådet på Sveriges Arkitekter. BUB har bland annat länge påpekat att den barnkonsekvensanalys som ska göras i stadsplaneprojekt inte tas på allvar, att det finns regler för utrymmet för parkerade bilar, medan det för barns friytor bara finns rekommendationer.

Annons

Jelena Mijanović hoppas att det kommer få effekter att barnkonventionen blir inskriven i lag.

– Det är ett viktigt steg mot att barn får större möjligheter att påverka utformningen av sina rum. Men det är också upp till oss aktörer att ta tillfället i akt.

Regeringen har nyligen gett Boverket i uppdrag att undersöka den praktiska tillämpningen av barnkonventionen.

– Jag hoppas att Boverket också ger förslag på hur barnkonsekvensanalyserna, som redan används i kommunerna, får en konkret laglig verkan så att det inte bara blir ett spel för gallerierna.

Barnkonventionen snart lag i Sverige

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, innehåller 54 artiklar och är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter.

De fyra grundläggande principerna är att alla barn har samma rättigheter och lika värde, att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, att alla barn har rätt till liv och utveckling och att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. 196 stater har skrivit under och förbundit sig att följa reglerna.

Annons

Den 13 juni 2018 fattade Riksdagen beslutet om att inkorporera barnkonventionen i svensk lag.  Regeringen presenterade också en vägledning om hur barnkonventionen ska tolkas och tillämpas och föreslog åtgärder för hur kunskapen om barnkonventionen ska öka.

Lagen träder i kraft den 1 januari 2020. Genom inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag. Det innebär ett förtydligande av att barns rättigheter ska beaktas av domstolar och rättstillämpare och vid bedömningar och beslutsprocesser som rör barn.

Den 12 september 2019 gav regeringen Boverket i uppdrag att undersöka den praktiska tillämpningen av barnkonventionen för att säkerställa att barns och ungas rättigheter tas hänsyn till i samhällsplaneringen. Boverket ska arbeta internt för att öka de anställdas kunskap om barnkonventionens betydelse vid beslut och åtgärder. De ska också undersöka hur kommuner och länsstyrelser arbetar med att efterleva barnkonventionen i samhällsplaneringen. Uppdraget ska redovisas 2 november 2020.

Karnevalståget 3,2,1 Barneval går från Stadsbiblioteket till riksdagshuset, måndag den 20 januari

Author no image

Nina Gunne

Gå till nästa artikel