Gå till innehållet

Bygglovsarkitekten ligger bakom pricken över i:et på Merkurhuset

När Per Bornstein höll sitt tacktal för Kasper Salin-priset nämnde han särskilt stadsbyggnadsförvaltningen i Göteborg, som sent i processen hotade att avslå bygglovet för det nu prisade Merkurhuset.
– Kalla mig inte hjälte, hellre lösningsinriktad, säger Mary Halvordsson, bygglovsarkitekt på förvaltningen.

Kommunens bygglovsarkitekt Mary Halvordsson och ansvarig arkitekt Per Bornstein vid det Kasper Salin-prisade Merkurhuset i Göteborg.

”Mary, som i sista stund avslog vårt bygglov…”, sade Per Bornstein från Olsson Lyckefors när han tog emot Kasper Salin-priset på Arkitekturgalan, för Merkurhuset i Göteborg. 

Spridda, lite spända fniss hördes från publiken.

”Det utlöste en viss frenesi kan man säga”, fortsatte han. 

Vad bygglovet till slut hängde på var Merkurhusets höjd. Så som förslaget var utformat, med massiva murdelar längst upp, så hade det inte gått att bevilja det enligt detaljplanen, säger Mary Halvordsson själv. Hon säger också att hon egentligen aldrig avslog det, utan att det handlade om att hon meddelade dem just det.

– Men jag tyckte det var ett fint förslag och jag ville ge dem möjligheten att få bygglovet beviljat.

Mary Halvordsson har jobbat som bygglovsarkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen i Göteborg i 20 år, och hon trivs bra med det.

– Det är ett omväxlande arbete, och det ligger i allas intresse att få fram en god arkitektur som är bra i alla avseenden.

Det ligger i allas intresse att få fram en god arkitektur som är bra i alla avseenden.

Mary Halvordsson, bygglovsarkitekt

När hon tänkt på saken ett tag kom hon på en möjlig lösning. Om man gjorde om ovandelen av huset till takkupor med fönster så skulle det kunna bli godkänt.

– Man kan bygga takkupor i upp till en tredjedel av fasadens längd. Då skulle det inte längre utgöra en avvikelse från byggnadshöjden enligt detaljplanen, förklarar hon.

Mary Halvordsson försöker minnas hur Per Bornstein och de andra på firman Olsson Lyckefors (som då hette Bornstein Lyckefors) tog emot förslaget. 

– Lite förvånat kanske. Liksom, ”ja, det ska vi titta på”.

Vi ringer Per Bornstein och ställer först den obligatoriska sportfrågan: Hur känns det att ha vunnit Kasper Salin-priset?

– Fantastiskt, överväldigande, roligt… Jag känner mig stolt och ödmjuk och rörd. Det är sånt här man drömmer om i hela sin karriär men kanske inte vågar hoppas på fullt ut.

Han säger att han i sitt tacktal på Arkitekturgalan ville lyfta fram att det är så många saker som ska stämma för att ett projekt ska bli riktigt lyckat.

– Det räcker inte med att vi arkitekter ger ett förslag till en fin byggnad, det är så mycket annat som ska till också.

– Men med Merkurhuset linjerade stjärnorna upp sig och alla inblandade drog åt samma håll.

Vad betyder priset?

– Mer än jag trodde. Till exempel för relationen till kunder, andra arkitekter och så vidare. Det är en sorts ”life time achievement”, vi har fått en stämpel som varande några som kan något.

Per Bornstein säger att planbestämmelserna var speciella för just den här byggnaden, vilket gjorde den utmanande att jobba med. Och han tror att många andra arkitekter i samma läge antagligen skulle ha försökt kämpa med näbbar och klor för att försöka behålla sin ursprungliga lösning.

Arkitekter vill ofta försöka kontrollera så mycket som möjligt. De tror att bara de själva får bestämma så blir allting bra. Men jag tror inte att det är så.

Per Bornstein, arkitekt för Merkurhuset

– Arkitekter vill ofta försöka kontrollera så mycket som möjligt. De tror att bara de själva får bestämma så blir allting bra. Men jag tror inte att det är så.

Så då vände de i stället helt och valde att bejaka Mary Halvordssons förslag. Kanske kunde fönstren i takkuporna rent av bli det bästa på hela huset?

Per Bornstein berättar att den amerikanske arkitekten och teoretikern Robert Venturi och hans sätt att tänka kring arkitektur betytt mycket för honom. Venturi skrev bland annat om att arkitekter borde bejaka saker som komplexitet och motsägelser i sitt arbete, snarare än att sträva efter det renodlade och förenklade.

– Så vi provade att rita takkupor med runda fönster. Arkitekter ritar ju egentligen inte runda fönster, det framstår för många som kitsch.

Men de ville ge dem en industriell karaktär, som precis som många andra detaljer i huset speglade det kraftverk som ligger tvärs över gatan från Merkurhuset sett.

Takkuporna på Merkurhuset i Göteborg blev Per Bornsteins favoritdetalj på byggnaden.

– Vi ville ha dem lite som luftventiler på en industribyggnad eller ett fartyg, säger Per Bornstein.

”Nästa gång ni går där och ser Merkurhuset så kan ni tänka på fönstren och tänka att det är Marys fönster, och det är min personliga favoritdetalj på hela byggnaden”, sade han också i sitt tal på Arkitekturgalan.

Mary Halvordsson säger att det ibland kan vara svårt att som bygglovshandläggare på kommunen stå på sig när det uppkommer synpunkter som går på tvärs mot de gestaltningsidéer som finns hos dem som söker bygglov.

– Vi vill alltid att man ska kunna hitta en lösning som fungerar, men ibland går det inte, och då måste man vara tydlig med det, säger Mary Halvordsson.

Men i just den här historien framstår ju du i stället som en hjälte? 

– Nej, kalla mig inte hjälte. Kalla mig hellre lösningsinriktad i så fall.

Mer om Arkitekturgalan 2023

Mer att läsa