Byggbolag räknar med att AI ska halvera antalet arkitekttimmar
Hur förändrar AI beställarnas relation till arkitekter? ”En halvering av antalet timmar”, ”mer snabbare” och ”mer och bättre för samma peng”, svarar tre byggbolag som Arkitekten intervjuat. Men två arkitekter med specialkunskaper inom AI flaggar för risker med den förväntade snabbheten.
Byggbolagen som Arkitekten intervjuat företrädare för är Byggvesta, NCC och Skanska.
Marcus Svensson tvekar inte en sekund.
– Det är nog risk att vi halverar behovet.
Han är vd för Byggvesta development, ett dotterbolag till byggherren Byggvesta, som sköter deras produktutveckling. Med behovet menar han arkitekttimmar för bostadshus och han säger att det är omvälvande:
– Det här är disruptivt.
Det är främst vad han kallar för ”excelarkitektur” som kan göras av AI i nuläget. Alltså simulera och räkna på kostnader, volymer och planlösningar.
– Där har verktygen kommit ganska lång. Både de stora amerikanska CAD-drakarna, men även ett par andra. De gör att vi kan få ut en optimal ekonomi av ett hus väldigt tidigt. Vi kan springa på målet snabbare.
Byggvesta har specialiserat sig på studentbostäder och bostadshus. Marcus Svensson tror att de i framtiden kan göra mer och mer själva.
– Du kan ha koll på ett mycket större infomaterial än du hade förut. Förut kunde du gå till arkitekten och låta honom eller henne gör allt sådant. Det behöver du inte längre, utan du köper en helt annan tjänst i dag, säger han och tillägger att för ”det estetiska och finessen” kommer de dock fortfarande att anlita arkitekter.
– Och det är jag rätt tacksam för. Men den totala mängden timmar, där blir det nog en halvering.
På byggjätten NCC tror man också att relationen med arkitekterna kommer att förändras. Omkring 20 procent färre konsulttimmar de närmaste tre åren, tror Linda Cusumano, industridoktorand och del av NCC:s R&I-team.
– Det händer väldigt mycket nu. Generativ design inom arkitektur är ett av de områden där det kommer mest mjukvaror, säger hon.
Linda Cusumano tror inte att AI kommer att ersätta arkitekterna för dem. Däremot kan NCC kräva mer och andra saker framöver i projekt där de själva är med och styr. Bland annat snabbare förvänta sig alternativa planlösningar, ritningar och modeller:
– Nu sitter vi ofta och diskuterar saker på ett projekteringsmöte. Sedan går arkitekten hem och ritar och två veckor senare får vi se hur det blev. Den tidsrymden kommer inte att finnas. Vi kommer behöva ha svar samma eftermiddag. Om tre år kommer vi nog kunna se sådana förändringar i realtid.
Även Skanska arbetar mycket med AI. De har ett samarbete med Autodesk och har tillgång till deras Forma-program, som kan sköta både design och konstruktion.
– Sedan jobbar vi tillsammans med ett Malmöbaserat bolag som också erbjuder tjänster inom design och automation för flerbostadshus. Det har vi gjort i tre och ett halvt år, säger Joakim Kullberg, verksamhetsarkitekt på bolaget.
Han uppfattar att AI-tekniken kommit längst inom just bostadsbyggande, jämfört med andra områden. De har redan planerat för att implementera det i bostadsprojekt men i nuläget använder Skanska AI mest internt, för att utveckla och utvärdera, och i vissa fall i samarbeten med utvalda arkitektbyråer.
– Vi vill ha koll på grejerna innan vi går på bred front, säger Joakim Kullberg.
Skanska kommer inte att köpa färre arkitekttimmar, tror han.
– Men vi kommer att förväntas oss mer och bättre resultat för samma peng. Vi kommer inte ha några halvdana byggnader med halvfärdiga ritningar, utan kommer få en full leverans av bättre produkter på kortare tid, säger Joakim Kullberg.
Ben Grubert är en arkitekt som tidigt började att profilera sig inom AI och som föreläst om AI bland annat för NCC och Castellum. Han säger att han märkt att förväntningarna i förfrågningarna till honom blivit större, att man förväntas leverera mer på kortare tid.
– Till exempel när man gör renderingar. Förr kunde man ha två veckors tid, nu förväntas du leverera redan samma dag, konstaterar han.
Han uppfattar att det finns många bra program för planlösningar, ljusinsläpp och tillgänglighetskrav, inte minst just Autodesks Forma. Men både för dem och de generella designprogrammen finns en del barnsjukdomar.
– Generativ AI har en svag punkt, och det är att den hallucinerar. När den inte kan lösningen sätter den ihop någonting. Det kan vara en takanslutning som aldrig kommer att fungera, till exempel.
Det här kan istället för att spara tid innebära mycket extraarbete.
– Man måste granska allt väldigt noga. Så det är mer jobb, om man har ett dokument med en planlösning eller olika paragrafer från plan- och bygglagen, så måste du dubbelkolla allt. Ibland kan det vara mer tidskrävande än att utföra det själv, säger Ben Grubert.
Det finns en annan risk också, tror Petra Jenning, arkitekt och partner på Fojab: Att vi går för snabbt på mål genom att det är enkelt att få fram snabba lösningar med AI och digitala verktyg, och missar de stora frågorna, om varför vi bygger och hur vi vill leva.
– Det vi verkligen behöver hitta svar på är hur vi möter samhällsutmaningarna kring klimat och mellanmänskliga frågor som ökad ohälsa och ensamhet. Vi kan använda AI för att rita hus snabbare, men utifrån AI:s kapacitet just nu finns stor risk att vi förenklar uppgiften allt för mycket, säger Petra Jenning och fortsätter:
– Leder det inte i slutändan till älskvärda urbana miljöer som möter lokala förutsättningar med minskat klimatavtryck, har det inte lett oss rätt.
