Branschprofiler om konjunkturen 2026: Det vänder men prispress oroar
Inför 2026 syns tecken på att arkitektbranschen är på väg ur lågkonjunkturen. Samtidigt präglar försiktighet och prispress delar av marknaden, enligt tre branschprofiler som Arkitekten talat med.
Mårten Leringe, ordförande Arkitektföretagens råd, partner C.F. Møller architects, Ulla Bergström, divisionschef Sweco architects och Marcus Horning, stadsbyggnadsdirektör Malmö stad.
Ulla Bergström, divisionschef Sweco architects: ”Jag känner mig ganska optimistisk”
Vad tror du om läget för branschen 2026?
– Jag har goda förhoppningar. Marknaden för arkitekter har skiftat. Vi har bättre beläggning och uppdragen kommer in. Jag känner mig ganska optimistisk då vi också får in cirka 100 nya arkitekter genom vårt förvärv av Projektengagemang.
Vilka områden tror du växer?
– Både civil och militär beredskap tycks växa på plansidan men även på projektsidan. Infrastruktur, polisstationer och vårdbyggnader till exempel. Transformation och återbruk är också områden jag tror kommer att växa – där är branschen inte riktigt mogen än. Vi bygger om vårt eget kontor för att kunna testa vissa saker på det området.
Transformation och återbruk är också områden jag tror kommer att växa – där är branschen inte riktigt mogen än.
– En stor fråga är också den demografiska utvecklingen i landet. Förskolor och skolor har redan börjat stå tomma samtidigt som befolkningen blir äldre. Det kan komma ett skifte där skolor kanske behöver transformeras till något annat.
– På bostadssidan har det inte vänt än, men vi ser att det börjar ljusna något. Vi har en del projekt i tidiga skeden.
Vad ser du som de viktiga branschfrågorna framöver?
– Att de nyexade arkitekterna ska få jobb. Vi erbjuder praktikplatser och har börjat anställa igen. Men också att konsultrollen förändras på grund av digitalisering och AI. Det är något vi behöver möta framöver. Sen vill jag lyfta fram att många projekt blir alltmer komplexa med en rad målkonflikter och olika specialister. Arkitekterna är väl rustade för att leda komplexa projekt utifrån visionen om ett bra slutresultat. Men vi behöver kliva fram och ta ett större ansvar för detta.
Marcus Horning, stadsbyggnadsdirektör Malmö stad: ”Intäkterna från bygglov minskar”
Hur ser konjunkturläget ut 2026?
– Bostadssidan är fortfarande utmanande. Hyresrätter växer och bostadsrätter är möjligen lite under uppstart. En förändring som vi ser nu och framåt är att marknadsaktörerna har fokus på A-lägen. Mer perifera lägen är svårare. Samtidigt har vi många stora planprojekt igång. Och vi har stora samhällsbyggnadsprojekt som väntar där vi ska bygga en ny idrottsarena, ett badhus och ett konstmuseum.
Vilka förändringar väntar du dig?
– Vi räknar med ett nytt normalläge som inte är på samma nivå som tidigare. Vi som stad har börjat se över tidigare planer för utvecklingsområden och koncentrerar oss i stället till vissa utvalda områden. Det är ett sätt att anpassa oss.
Vi som stad har börjat se över tidigare planer för utvecklingsområden och koncentrerar oss i stället till vissa utvalda områden.
En förändring är väl de nya bygglovsreglerna?
– Ja, där får vi se hur det påverkar oss. Mycket av arbetet kommer att bli kvar samtidigt som intäkterna för bygglovshantering minskar kraftigt. För vissa kommuner kommer 70 procent av intäkterna till stadsbyggnadskontoren från bygglov. Jag tror att vi kommer behöva samma bemanning som tidigare och det betyder att vi kommer behöva ökade kommunbidrag.
Mårten Leringe, ordförande Arkitektföretagens råd, partner C.F. Møller architects: ”Tuffast för mellanstora arkitektföretag”
Vad händer med konjunkturen 2026?
– Om vi börjar med 2025 så har vi nått botten och börjat återhämtningen – det är nog de flesta eniga om. Tecknen på det är att varslen har minskat kraftigt och att nyrekryteringen har kommit igång. Även nyexade får jobb. Under de sista månaderna på året upplevde många en ökad efterfrågan och orderingång. Så det har varit en tydlig stabilisering.
Under de sista månaderna på året upplevde många en ökad efterfrågan och orderingång.
– 2026 tror jag det kommer att fortsätta men att det blir en ganska försiktig utveckling. Det är valår så det kan bli så att det tar lite mer fart först efter valet. Det som gör att läget fortfarande är ansträngt är ryckigheten i uppdragen och prispressen i upphandlingar. Prispressen tror jag kan få långsiktiga konsekvenser för en del företag som kommer att få svårt med kompetensutveckling och att kunna satsa på sina medarbetare.
Vilka företag gynnas först när branschen återhämtar sig?
– De med bred kompetens som kan erbjuda en helhet gynnas. De kan balansera den obalans som råder mellan olika marknader. De har också kapacitet att hänga med i den tekniska utvecklingen. Men också mindre eller specialiserade företag med ett starkt varumärke. Tuffast skulle det kunna bli för mellanstora arkitektföretag.
Vad blir det nya normala för branschen?
– Jag har svårt att se att vi kommer tillbaka till den nivå av byggande som vi hade. Det tar nog uppåt tio år i så fall men hänger också ihop med den demografiska utvecklingen. Det jag tror kommer att prägla de kommande åren för vår bransch är statliga satsningar på att bygga ett robust samhälle, paradigmskiftet från att bygga nytt till att ägna oss åt den befintliga miljön och om bostadsmarknaden tar fart eller inte.
