Boverket minskar sina lokaler med mer än hälften
Förra veckan flyttade Boverket in i sitt nya huvudkontor i Karlskrona. Det är ritat av Sandellsandberg, som hämtat inspiration från en Blekinge-eka. Men byggnaden är hälften så stor som myndighetens tidigare kontor – och har fått kritik på förhand.

Boverkets nya huvudkontor i Karlskrona är ritat av Sandellsandberg och invigdes i början av maj.
Thomas Sandell visste tidigt hur han ville ha det.
– På just den här platsen hade man haft en liten hamn, dit fiskarna kom med sin fångst. Och då kom de åkande i sina blekingeekor.
Blekingeekor, en liten träbåt, är ofta svarttjärade med röd botten.
– Då tänkte jag: aha! Huset ska vara svart och rött, som en blekingeeka, säger Thomas Sandell, chefsarkitekt på Sandellsandberg.
Fredagen den 9 maj fick Boverket flytta in i sina nya lokaler i Karlskrona. Bygget är en helentreprenad från Skanska, med ritningar av Thomas Sandell och kollegor. De hade redan i starten gått ihop med byggherren, som förfogade över en tomt vid Skeppsbrokajen i centrala Karlskrona.

Thomas Sandell, chefsarkitekt på Sandellsandberg, en del av Afry.
Fasaden är i bränt trä och speglat glas, med röda detaljer. Enligt Skanska rör det sig om ett pilotprojekt inom hållbarhet, med flera miljöcertifikat, klimatvänliga cementpålar och delvis återanvänd stomme i hdf-trä och stål. Planlösningen är modern, med rundgång, takterrass, atrium och många gemensamma ytor.
Alltså en stor skillnad mot Boverkets tidigare kontor. I över 20 år höll myndigheten till i en världsarvslistad kasernbyggnad från 1800-talet i Karlskronas örlogsstad.
Men den lämpar sig inte för hur de arbetar i dag. Det säger Sonia Andersson, arkitekt och ansvarig för nybygget hos Boverket.
– Det är en gammal, militär byggnad som är 200 meter lång. Det är en mittkorridor och rum på båda sidor, med sex trapphus.
I den gamla byggnaden hade de flesta egna, stängda kontor, så det var ofta att man inte träffade sina kolleger, säger Sonia Andersson. Dessutom var byggnaden i dåligt skick.
– Det var hål i ytterväggarna och det regnade in genom fönstren.

Sonia Andersson, arkitekt på Boverket och projektledare för bygget av nya huvudkontoret.
En stor förändring blir att Boverkets anställda inte får några fasta platser. Myndigheten motiverar det med att det passar bättre hur de jobbar i dag, och att många ofta arbetar hemifrån.
– Man sitter inte enskilt och jobbar som man gjorde förr, säger Sonia Andersson.
Men det kan bli trångt, framför allt om alla kommer in till jobbet samtidigt. Byggnaden har en samlad yta på 4 200 kvadratmeter, att jämföra med kasernens 9 000 kvadratmeter. Hyran är densamma, 13 miljoner kronor om året.
Och kontorsplatserna är färre. 170 fullt utrustade platser ska personalen samsas om framöver, jämfört med över 220 tidigare. Men enligt Sonia Andersson finns det rum för alla, om man räknar in mötessalar och andra ytor. Kontoret har 60 mindre utrustade platser och 30 mötesrum.
– Sedan har vi mjuka zoner, som vi kallar ”vardagsrum”.
Projektet har fått kritik. Bland annat skriver en tidigare Boverket-anställd, Jakob Lindström Wranne, i en debattartikel att det kommer att bli trångt och att kontoret är en dålig miljö för att tänka.
Även White-arkitekten Linda Mattsson har kritiserat bygget. I en debattext i Arkitekten 2023 ifrågasätter hon att myndigheten, som är central för Sveriges byggda miljö, valde en helentreprenad och inte en arkitekttävling.
Sonia Andersson menar att det inte hade gått eftersom de bara är hyresgäster.
– Hade vi byggt en egen fastighet i statlig regi så hade vi haft mandatet som Linda pratat om.
Hade det funnits en fördel med att själva bygga och äga fastigheten?
– Jag vill vända på det. Vi har försökt att använda vår roll som hyresgäst med de möjligheter vi har, för att driva fram en god arkitektur utifrån behovet att hyra en lokal. Jag vill visa att vi kommit mycket längre än vad vi trodde från början vad det gäller gestaltning och kvalitet.
I ett mejl vidhåller Linda Mattsson att Boverket kunde ha haft en ”högre arkitektonisk ambitionsnivå” och en öppen tävling.
”Det finns många intressanta exempel på andra offentliga aktörer som tydligare har utmanat marknaden trots att de också ’bara’ varit hyresgäster.”, skriver hon.
Enligt en granskning av Sveriges Radio Ekot bryter också det nya kontoret mot Boverkets egna regler om att inte bygga för nära vattnet i ett översvämningshotat område. Sonia Andersson svarar att bygget godkänts av kommun och länsstyrelse, och att de bara är hyresgäster.
– Vägledningen vi har pekar på att man i varje fall måste göra en riskbedömning. Jag har låtit mina experter titta på detta som menar på att man följt vägledningens intentioner helt och hållet.
Sedan är det frågan om biblioteket. Förr i tiden hade Boverket ett bibliotek, med en samling på över 20 000 volymer, enligt den tidigare anställde som skrivit debattartiklen. För ett par år sedan försvann det, och böckerna flyttades upp på vinden.
De nya lokalerna har heller inget bibliotek. I stället har de anställda fått välja ut vilka böcker och skrifter de tycker är relevanta. Resten erbjöds till universitet och högskolor.
Blev det så att några böcker slängdes?
– Nej, det vet jag inte om det slängts. Och i så fall är det lite broschyrer från 1989. Jag litar helt hållet på att våra medarbetare valt ut böcker som är värdefulla, säger Sonia Andersson.