Nyheter

Attefallshus blir fråga för Högsta domstolen

24 april 2018

Är det en mänsklig rättighet att få överklaga när grannen fått klartecken att bygga ett bygglovsbefriat Attefallshus? Ja, menar Mark- och miljööverdomstolen. Nu ska frågan avgöras i Högsta domstolen.

Annons
Annons
Foto Istock

Reformen om bygglovsbefriade Attefallshus klubbades i riksdagen 2014, trots hård kritik som redan då handlade bland annat om de mänskliga rättigheterna.

Det är kommunens startbesked till en villaägare som vill bygga ett Attefallshus på sin tomt i Stenungsund som genom överklaganden tagit sig ända upp i högsta instans. Det började med att villaägarens granne överklagade startbeskedet till länsstyrelsen, då denne ansåg att den så kallade komplementbyggnaden skulle innebära en olägenhet för honom.

Länsstyrelsen avvisade dock överklagandet. Anledningen till det är att Attefallshus, en upp till 25 kvadratmeter stor komplementsbyggnad, är en så kallad bygglovsbefriad åtgärd efter den reform som den borgerliga regeringen införde 2014. Reformen innebär att det enligt plan- och bygglagen endast krävs en anmälan av den som vill bygga Attefallshuset, och att det sedan bara är den som vill bygga Attefallshuset som kan överklaga det startbesked som kommunen ger.

Det är inte bara Mark- och miljööverdomstolen som i flera domar kommit fram till att detta strider mot de mänskliga rättigheterna i Europakonventionen. Problemet togs upp redan vid tiden då beslutet om Attefallsreformen skulle tas. Lagrådet påpekade att grannar och närboende enligt Europakonventionen har rätt till domstolsprövning när det gäller byggnationer som kan påverka dem negativt.

Dåvarande regering körde dock över Lagrådet i frågan och drev igenom reformen ändå, men med tillägget att man efter en tid skulle genomföra en bred analys av reformen.

I september förra året föregick dock nuvarande bostadsminister Peter Eriksson (MP) analysen och gjorde ett utspel med förslaget att till och med utöka den tillåtna storleken på Attefallshusen till 30 kvadratmeter. Boverket fick i uppdrag att utreda frågan, men samtidigt också att analysera den första Attefallsreformen och ta hänsyn till vad som framkom.

I Boverkets rapport, som senast nu på Valborgsmässoafton ska lämnas över till regeringen, analyseras bland annat Mark- och miljööverdomstolens domar.

– Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att det i plan- och bygglagen finns en paragraf (Kap. 13, 15§ i PBL, reds. anm.) som man måste bortse ifrån för att inte strida mot Europakonventionen , vilket är allvarligt. Kanske har verkligheten kommit ifatt systemet med Attefallshus, kommenterar Adam Laurin, arkitekt och utredare på Boverket.

Om överklagan

För att Högsta domstolen, HD, ska ta upp ett ärende krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar så kallad ventil till HD och att Mark- och miljööverdomstolens dom också överklagas. Det är alltså detta som skett i Stenungsundsärendet. Nu väntar HD:s besked om prövningstillstånd, vilket kan dröja ett par månader.

 

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel