Gå till innehållet

Arkitektutbildningarna kan bli fler

I Sveriges Arkitekters nya utbildningspolicy slopas kravet på att en godkänd arkitektskola ska erbjuda både kandidat och master. Breddningen är en av flera nyheter som ska anpassa policyn till den allt komplexare roll dagens arkitekter tar.

– Det stora är att vi har fokuserat på vad branschen har för förväntningar samt vad dagens globalisering, digitalisering och högtryck i byggsektorn innebär för arkitekternas utbildning, säger arkitekten och KTH-professorn Erik Stenberg, en av ledamöterna i Sveriges Arkitekters utbildningsutskott.

Den nya policy som utskottet tagit fram och som nu godkänts av förbundets styrelse har varit på remiss på samtliga arkitektskolor. Senast policyn reviderades var för fyra år sedan.

Den nya versionen är både omskriven och utförligare för att stämma överens med dagens situation. Bland annat har utskottet sett att allt fler arkitekter inte läser en sammanhållen femårig utbildning på en skola i Sverige.

– Många sätter ihop en treårig kandidat med en tvåårig master på olika skolor med olika inriktningar i olika länder. Vi tycker att det är självklart att de studenter som läst på en skola som bara ger en kandidat ska ha möjlighet att fortsätta sitt lärande, säger Erik Stenberg.

En sådan skola är Beckmans som Sveriges Arkitekters nu för diskussioner med.

Kvaliteten på de arkitektutbildningar som finns i dagsläget är första prioritet, men om fler skolor kan uppnå den kvaliteten är det förstås positivt.

Ulla Bergström, ledamot i utbildningsutskottet

– Kvaliteten på de arkitektutbildningar som finns i dagsläget är första prioritet, men om fler skolor kan uppnå den kvaliteten är det förstås positivt, säger Ulla Bergström, kontorschef på White och ledamot i utbildningsutskottet.

Både hon och Erik Stenberg pekar på att dagens arkitekter arbetar i allt komplexare processer, ofta i labbliknande miljöer med digitala verktyg, för att möta samhällets behov och utmaningar. Detta faktum har bidragit till ett helt nytt stycke i policyn om arkitektutbildningarnas resurser.

– Idag skulle vi vilja utbilda fler arkitekter från arkitektskolornas sida och även branschen efterfrågar fler. Samtidigt innebär digitaliseringen ett större behov av dyra labbmiljöer, vilket skolorna inte heller har resurser till. Det här är två akuta frågor som vi inte kan lösa utan stöd från högskolorna och staten, säger Erik Stenberg.

 

Mer att läsa