Arkitekternas medlemstitlar kan slopas vid höstens stämma

Det är på uppdrag av förbundsstämman 2018 som förslaget att slopa Sveriges Arkitekters medlemstitlar tas fram. Beslut i frågan förväntas tas vid nästa stämma som hålls i november i år.

Sveriges Arkitekters medlemstitel får personer som har en arkitektutbildning om minst tre år, det vill säga kandidatexamen, och är yrkesverksamma. För till exempel en landskapsarkitekt blir titeln då ”landskapsarkitekt MSA” där MSA står för Medlem i Sveriges Arkitekter.

Yrkestitlarna, som skrivs som en kombination av de äldre SAR, LAR, SIR och FPR-titlarna och MSA, kan man som medlem ansöka om att få. Grundkravet är minst två års yrkeserfarenhet samt avslutad femårig yrkesutbildning eller en treårig kandidatutbildning plus en tvåårig masterutbildning på en arkitektutbildning.

Förslaget nu är alltså att behålla yrkestitlarna men helt slopa medlemstitlarna.

– Bedömningen är att det blir ett enklare system, att värdet på yrkestitlarna ökar och att det blir lättare att kommunicera yrkestitlarna som kvalitetsmarkörer, säger Katarina O Cofaigh på Sveriges Arkitekters kansli som utreder frågan.

Bedömningen är också att en titel som bara visar medlemskap har litet värde. För att ta reda på medlemmarnas syn på saken har förbundet genomfört en enkätundersökning. Den visar att nästan hälften av medlemmarna tycker att det är ett mycket eller ganska dåligt förslag att slopa medlemstitlarna. En knapp fjärdedel tycker att det är ett mycket eller ganska bra förslag och en dryg fjärdedel tycker varken eller.

Vad betyder det för det fortsatta arbetet att undersökningen visar ett svagt stöd för att slopa medlemstitlarna?

– Det är klart att styrelsen måste ta hänsyn till vad medlemmarna tycker. Tyvärr har vi fått ganska svaga reaktioner på förslaget hittills så vi ställde en direkt fråga till dem som bara har en medlemstitel i enkäten för att få ett bättre beslutsunderlag, säger Katarina O Cofaigh.

Om förslaget går igenom vid stämman i november, slopas medlemstitlarna från och med år 2021 och förbundet fortsätter att arbeta med att utveckla och stärka de kvarvarande yrkestitlarna.

Majoriteten av Sveriges Arkitekters aktiva medlemmar har idag yrkestitel men andelen med endast medlemstitel har ökat från 36 till 40 procent sedan 2018. Bland yngre medlemmar, upp till 35 år, är det vanligare att enbart ha medlemstitel. Undantaget är landskapsarkitekterna där en majoritet också bland de yngre har yrkestitel.

Johanna Kalmner har varit yrkesverksam sedan 2008, jobbar som landskapsarkitekt på Wingårdhs i Göteborg och är en av de drygt 3 800 yrkesverksamma som enbart har medlemstiteln.

– Om vi ska ta bort medlemstitlarna behöver det förtydligas hur vi som enbart använder medlemstiteln kan få en yrkestitel, säger hon.

Hon är utbildad till arkitekt i Storbritannien där hon tagit en Bachelor of Architecture with Honors och hon har läst en master vid Blekinge tekniska högskola. Eftersom hon inte har begärt att få sin utländska utbildning validerad i Sverige har det hittills inte varit möjligt för henne att ansöka om en yrkestitel i Sveriges Arkitekter.

– Jag saknar dessutom några poäng för att kunna ta ut min masterexamen. Min väg till yrket har verkligen inte varit spikrak. Men jag jobbar med det jag vill, som landskapsarkitekt, så frågan är, hur kan jag få en titel om vi tar bort medlemstitlarna?

Johanna Kalmner säger att hon egentligen inte använder sig av sin medlemstitel, arkitekt MSA, mer än i sin epostsignatur men tycker ändå att den fyller en funktion.

– Eftersom vem som helst får kalla sig arkitekt i Sverige är stämpeln efteråt viktig, tycker jag, säger hon.

Björn Wikmark är arkitekt på Kod arkitekter. Han har varit yrkesverksam sedan 1985 och har yrkestiteln arkitekt SAR/MSA. För honom har titeln dock aldrig varit viktig.

– Det är aldrig någon som frågat efter den och jag använder den inte i min signatur – fast det borde jag kanske göra? säger han.

Liksom Johanna Kalmner tror Björn Wikmark att yrkestitlarna behöver förtydligas om man bestämmer sig för att rensa upp och ta bort medlemstitlarna.

– Det kanske finns anledning att ha fler graderingar, att hitta fler nivåer, säger han.