Arkitekt larmar: Buller kan bli största hälsorisken i nya bostäder
Det är en missuppfattning att bullerkraven sätter käppar i hjulet för bostadsbyggandet. Det menar arkitekten Anna Davis på länsstyrelsen i Stockholm, som nu vill öka arkitekters och andra byggaktörers kunskap om det skadliga bullret. Det behövs, inte minst om reglerna förenklas, säger hon.
Boverket har lämnat slutrapport på regeringsuppdraget att föreslå betydande ändringar i trafikbullerförordningen för att det ska bli enklare att bygga bostäder.
I maj förra året gav regeringen Boverket i uppdrag att föreslå förenklingar av reglerna för trafikbuller vid bostäder. Nu föreslår Boverket bland annat att man ska slopa kravet på att hälften av rummen i de mest bullerutsatta lägenheterna ska vara vända mot en tyst plats, exempelvis en innergård. Bostadsminister Andreas Carlson (KD) välkomnar förslaget och menar att det förenklar byggandet och skapar ett ökat och mer differentierat utbud av bostäder.
Anna Davis, arkitekt och sakkunnig i bullerfrågor och gestaltad livsmiljö på länsstyrelsen i Stockholm, ser dock risker med att lätta på reglerna.
– Buller håller på att segla upp på förstaplatsen över risker för människors hälsa. Medan samhället arbetar mycket med att minska exempelvis luftföroreningar går trenden tyvärr rakt åt det motsatta hållet när det gäller buller. Vi har idag riktvärden för buller i Sverige som ligger långt över världshälsoorganisationens riktvärden och är bland de högsta i Europa, säger Anna Davis.
Forskning visar att buller på kort sikt kan ge sömn- och koncentrationssvårigheter och på längre sikt hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Barn är dessutom extra känsliga, enligt Anna Davis.
Hon hävdar att det är en missuppfattning att bullerkraven skulle sätta käppar i hjulet för bostadsbyggandet.
Anna Davis, arkitekt på länsstyrelsen i Stockholm.
– Vi menar tvärtom att det går att placera och utforma bebyggelsen så att det skärmar av bullret och att man får tillgång till en kompenserande och skyddad sida. Det gäller bara att ha kunskaperna.
Länsstyrelsen i Stockholms län driver tillsammans med Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm och Stockholms stad det Regionala bullernätverket. Det riktar sig till alla som arbetar med stadsbyggnadsfrågor, exempelvis arkitekter, planhandläggare, byggaktörer, konsulter och beslutsfattare.
– De senaste 20 åren har vi jobbat med hållbarhet, miljöcertifiering, träbyggande och återbruk. Nu är det dags att sätta hälsan i fokus och arbeta för hälsocertifierade bostäder. Arkitekterna har alla möjligheter att redan i ett tidigt skede skissa med bullerutredningen som verktyg och visa sina uppdragsgivare hur man kan lösa bebyggelsen på plats med hjälp av placering och utformning, säger Anna Davis.
Men för att nå dit tror hon att kunskapen om buller behöver höjas i arkitektkåren.
– Vi har sett exempel på detaljplaner där byggaktörer tillsammans med sina arkitekter kommit långt i processen innan de söker upp kommunen och presenterar ett förslag. Om de hade en annan förståelse för buller och inte lappade och lagade i efterhand med tekniska åtgärder skulle alla vinna på det. Framför allt de som ska flytta in i bostäderna.
För att öka kunskaperna om buller lanserade Bullernätverket i dagarna en handfull utbildningsfilmer på sin hemsida. De är 10–20 minuter och handlar bland annat om grundläggande akustik, hur man mäter buller, olika typer av buller, hur buller påverkar hälsan, regler och riktvärden, buller i stadsplanering och hur man kan arbeta med bullerutredningen för en robust och skärmande bebyggelse. Allt material bygger på forskning.
– Det är ett digert och koncist utbildningsmaterial och det finns mycket att lära sig där. Vi har planer på att ta fram fler filmer. Även om det blir en lättnad i Trafikbullerförordningen behöver vi ju inte rita dåliga bostäder. Vi kan fortfarande rita hälsosamma bostäder om vi vet hur vi ska göra, säger Anna Davis.
