Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Arbetslösheten bland utrikesfödda har ökat igen

Arbetslösheten bland utrikesfödda arkitekter har ökat kraftigt de senaste två åren. Pandemin är en förklaring, men inte den enda. Frågan är också vilken påverkan kriget i Ukraina och flyktingar därifrån kan få framöver.

Grafiken visar andelen arbetslösa bland utrikesfödda arkitekter i procent. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB:s yrkesregister, bearbetat av Saco.

Statistik från Saco visar arbetslösheten bland utrikesfödda arkitekter låg på 13,5 procent under 2019. Året därpå ökade den till 20,7 procent.

– En väldigt stark förklaring till det är pandemin som slog till rejält på arbetsmarknaden, säger Olof Åslund, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Den senaste statistiken för 2021 visar att arbetslösheten bland utrikesfödda arkitekter ligger kvar på en hög nivå och till och med har ökat till 22 procent.

– När det kommer en lågkonjunktur slår den ofta hårdare mot grupper med en i genomsnitt svagare ställning på arbetsmarknaden, som unga och nyanlända, säger Olof Åslund.

Det kan också finnas andra förklaringar.

– Generellt kan svängningar i arbetslöshetsstatistiken för utrikesfödda påverkas av sådana saker som att ett antal personer lämnar etableringsprogrammen. Det kan vara så att en del som kom tidigt 2016 och har fått vänta ett tag på sina tillstånd inte dyker upp i arbetslöshetsstatistiken förrän de lämnar programmen, säger Olof Åslund.

Arkitektbranschen har dessutom generellt en lite högre arbetslöshet jämfört med andra branscher inom Saco.

– Det är en yrkeskår där arbetslösheten är högre än bland andra akademiker. Då är det inte heller så oväntat att utrikesfödda, som generellt har en svagare ställning, har det ännu lite svårare om de är verksamma i arkitektyrket.

Ser man tillbaka några år låg arbetslösheten bland utrikesfödda arkitekter på 16 procent år 2014, ökade sedan till 17,8 procent under 2015 och 2016 för att minska till 13,4 och 13,5 under 2018 och 2019.

Under samma tidsperiod låg arbetslösheten bland inrikesfödda arkitekter på mellan 2,1 och 1,3 procent, enligt motsvarande statistik från Saco.

Det är ett stort gap, men inte ovanligt stort, enligt Olof Åslund.

– Vi ser generellt en mycket högre arbetslöshet bland utrikesfödda än bland inrikesfödda. Storleksordningen på gapet ligger generellt på 14,2 procentenheter för män och 18,4 procentenheter för kvinnor. Att hitta siffror på 15 procentenheter är inte ovanligt, säger han.

Hur kriget i Ukraina och flyende ukrainska arkitekter kan påverka arbetslösheten framöver är svårt att säga, enligt Olof Åslund.

– Men erfarenhetsmässigt tar det ofta många år innan en större andel av dem som tar sig hit lyckas komma in på arbetsmarknaden på en position som motsvarar ambitionerna. Sedan påverkas naturligtvis också arbetslösheten av konjunkturläget, säger Olof Åslund.

Olika sätt att mäta arbetslöshet

Siffrorna i artikeln baserar sig på statistik från Arbetsförmedlingen och SCB som bearbetats av Saco. Den totala arbetslösheten för arkitekter var, enligt samma statistik, 7,6 procent år 2021.

Tidningen Arkitekten brukar löpande rapportera om den arbetslöshetsstatistik som Sveriges Arkitekter använder. Den anger per månad hur många av förbundets medlemmar i Akademikernas a-kassa som vid något tillfälle fått ersättning från a-kassan. I denna statistik går det inte att urskilja utrikesfödda arkitekter.

Enligt statistiken som anger andelen medlemmar som tagit ut a-kassa var arbetslösheten för arkitekterna 3,5 procent i januari 2021 och endast 1,5 procent i december 2021.

Mer att läsa