Arbetslösheten bland utrikesfödda har minskat igen
Arbetslösheten bland utrikes födda arkitekter gick ner något förra året. ”Trots att det är kris i världen är det bättre tider nu”, säger utrikesfödda Maria, som Arkitekten har pratat med. Men när det gäller chans till jobb är det fortfarande en enorm fördel att vara född i Sverige.
Andelen arbetslösa bland utrikesfödda arkitekter i procent. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB:s yrkesregister, bearbetat av Saco.
Tidningen Arkitekten har bett fackföreningen Saco om siffror för arbetslöshet bland arkitekter under 2022. Siffrorna visar ett trendbrott för utrikes födda arkitekter. 2019 var arbetslösheten i den gruppen 13,5 procent. 2020 drog siffran iväg till inte mindre än 20,7 procent, för att sedan öka ytterligare under 2021 till 22 procent.
Siffrorna för 2022 visar att arbetslösheten i gruppen nu gått ner till 19,4 procent. Samtidigt har arbetslösheten för inrikes födda arkitekter varit betydligt lägre. För den gruppen handlade det 2022 om bara 2,7 procent, enligt samma statistik.
Arkitekten har pratat med en arkitekt som bott i Sverige i över tio år men som är född utomlands och kom till Sverige som vuxen. Hon har bett om att få vara anonym och heter egentligen något annat, men vi kan kalla henne Maria. Hon har en femårig arkitektutbildning från sitt hemland, och dessutom en tvåårig påbyggnadsutbildning från KTH. Hon har därefter gått andra utbildningar, både inom arkitektur och inom andra men näraliggande områden, för att skaffa ytterligare kompetens.
När vi pratar med henne är hon arbetssökande sedan en dryg månad tillbaka, men hon säger att hon märker att det lättat lite på arbetsmarknaden jämfört med tidigare.
– Jag har inte blivit erbjuden jobb ännu, men jag har fått andra svar än bara: ”Tack för din ansökan, men vi har gått vidare med en annan sökande”, och jag har även blivit kallad till flera intervjuer säger hon.
Hon jämför med när hon sökte jobb under 2021, då covid-19 skapade stor osäkerhet, både i världen i stort och på arbetsmarknaden. Hon säger att den tiden var ”en katastof”.
– Det fanns inte mycket att välja på då, man såg kanske åtta jobb som låg ute, eller ibland bara fyra. Nu finns det fler.
Under den perioden mådde Maria dåligt.
– Det påverkar en på olika sätt. Man känner sig dålig, fast man egentligen inte är dålig. Man känner sig dum. Det är jobbigt att känna att ingen vill ha en, som yrkesperson. Det är som att gå genom en mörk tunnel där man får mindre och mindre hopp om att någonsin få se ljuset igen.
Man känner sig dålig, fast man egentligen inte är dålig. Man känner sig dum. Det är jobbigt att känna att ingen vill ha en, som yrkesperson.
Förutom psykologiska följder har det förstås också rent praktiska.
– Om man inte har hjälp av en partner som kan stötta en under tiden så kan det få tuffa konsekvenser för en, ekonomiskt. Samtidigt som man inte får göra vad man älskar. Man mår inte bra av det.
Maria känner flera utlandsfödda kolleger som delar hennes erfarenheter. Trots att de har arkitektutbildningar från sina hemländer, och långa vidareutbildningar från Sverige, har de svårt att få fäste på arbetsmarknaden i Sverige. Precis som Maria har de ofta fortsatt att utbilda sig ännu mer eftersom de känner att de behöver ”en edge” gentemot svenskfödda arkitekter, som annars kommer att få jobben. Maria upplever att det inom andra branscher är lite lättare att komma in jämfört med när man man söker jobb som arkitekt, som hon menar är ett ”elitistyrke”.
– Jag läser i den tidning du jobbar för, långt bak, vinjetten ”På nytt jobb”. Det är nästan bara svenskar där.
Olof Åslund är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. När vi skrev om arbetslöshet bland utlandsfödda förra året tyckte han att gapet i arbetslöshet mellan antalet inrikes födda och utrikes födda arkitekter var ”stort, men inte ovanligt stort”. Arkitektbranschen har generellt en lite högre arbetslöshet jämfört med andra branscher inom Saco.
– Det är en yrkeskår där arbetslösheten är högre än bland andra akademiker. Då är det inte heller så oväntat att utrikesfödda, som generellt har en svagare ställning på arbetsmarknaden, har det ännu lite svårare om de är verksamma i arkitektyrket, sade Olof Åslund då.
Men trots att Sverige enligt Konjunkturinstitutet går in i en lågkonjunktur 2023 så verkar alltså läget, i alla fall just nu, se bättre ut än vad det har gjort på flera år för Maria och hennes kollegor.
– Trots att det är kris i världen är det bättre tider nu. Det finns jobb att söka. Och jag får möjlighet att presentera mig, säga vem jag är, säger Maria.
Olika sätt att mäta arbetslöshet
Siffrorna i artikeln baserar sig på statistik från Arbetsförmedlingen och SCB som bearbetats av Saco. Den totala arbetslösheten för arkitekter var, enligt samma statistik, 5,9 procent år 2022.
Tidningen Arkitekten brukar löpande rapportera om den arbetslöshetsstatistik som Sveriges Arkitekter använder. Den anger per månad hur många av förbundets medlemmar i Akademikernas a-kassa som vid något tillfälle fått ersättning från a-kassan. I denna statistik går det inte att urskilja utrikesfödda arkitekter.
