Antalet PBL-mål har ökat kraftigt
De plan- och bygglovsärenden som hamnar i Mark- och miljööverdomstolen har ökat med 30 procent de senaste två åren. Ökat byggande och många förtätningsprojekt tros ligga bakom.
Mark- och miljööverdomstolen ligger på Riddarholmen i Stockholm.
Antalet ärenden som rör detaljplaner och bygglov och som överklagats ända upp till Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, var 1 058 stycken 2017. Det är en ökning med 30 procent sedan 2015.
– Vi vet inte säkert varför antalet ökar men troliga orsaker är att det ute i kommunerna råder hårt tryck på att snabbt bygga många bostäder och att det har orsakat mycket motstånd. Folk har blivit mer värnande om sin närmiljö, säger Carl-Gustaf Hagander, arkitekt och tekniskt råd på MÖD.
Carl-Gustaf Hagander.
Han säger också att överklagandemålen ofta handlar om förtätningsprojekt.
– Många mål handlar om att man bygger i områden där folk redan bor och ofta med hög exploatering. Och det är vanligt att de klagande har till exempel en ovanlig salamander som finns på platsen som argument. Det kommer alltså snarare att handla om miljölagarna än om PBL.
En annan förklaring till ökningen av antalet mål i högsta instans, som MÖD i de allra flesta fall är, kan vara reformen 2016 som innebär att detaljplaner inte överklagas till länsstyrelsen utan direkt till Mark- och miljödomstolen, som är instansen före MÖD. På MÖD arbetar, förutom 25 juristdomare, 13 stycken tekniska råd. Fem av dessa är arkitekter.
– År 2011 var jag ensam arkitekt men nu har vi växt. Man kan säga att arkitekturen har stärkts inom rättsväsendet eftersom vi är med och avgör i högsta instans. Till exempel är det så att kulturmiljövärden i mål som handlar om förvanskningar av byggnader oftare vinner idag. Det beror nog på oss, säger Carl-Gustaf Hagander.
