Anställda på White får inte kortare arbetstid

Konflikten kring arbetstiden trappas upp. Arkitekten har fått bekräftat att White arkitekter är en av de arbetsgivare som inför den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen på åtta timmar, men samtidigt ökar årsarbetstiden lika mycket. 

Detta väcker ilska hos vissa anställda som känner att de redan har ställt upp på mycket under de här krisåren.

– Jag och många med mig känner att det är ett stort svek. Det har varit tuffa år för oss medarbetare, först med pandemi och sedan lågkonjunkturen med nedskärningar, varsel och uppsägningar. Det har också varit flera år av litet löneutrymme och ingen aktieutdelning. Vi är enormt pressade. Det här är droppen för mig, säger en person som arbetar på White och som valt att vara anonym i Arkitekten.

Striden om arbetstiden har blottat en konflikt som är större än de åtta timmars arbetstidsförkortning som har utlöst den. Tid är en känslig fråga i en bransch som tar betalt per timme och som befinner sig i en djup kris. Dessutom är det här med årsarbetstid lite snårigt:

Det finns en maximal ordinarie årsarbetstid i kollektivavtalet för privat sektor. Mer än det får man inte lägga ut (övertid är dock tillåtet). Den ligger på 40 timmar per helgfri vecka. Förra året låg den på 2008 timmar. I år är den 1 992 på grund av tolv helgdagar och aftnar som infaller på vardagar.

White arkitekter och många andra arkitektföretag tar inte ut maxarbetstiden. Sedan länge finns en praxis i branschen att man tillämpar antingen fast årsarbetstid eller varierad årsarbetstid. Fast årsarbetstid innebär att man alltid jobbar 1980 timmar per år. Varierad innebär att man alltid är ledig samma dagar och att antalet timmar därmed växlar. Förra året var antalet timmar 1944. Sveriges Arkitekter förordar den varierade årsarbetstiden.

I Whites fall tillämpas fast årsarbetstid som ett ensidigt erbjudande från arbetsgivaren. Det ingår inte i något kollektivavtal eller i några anställningsavtal. Företaget betraktar upplägget som en förmån, förklarar White arkitekters vd Alexandra Hagen:

– I våras förhandlades nya förutsättningar för kollektivavtalet, en sådan förhandling utgår ifrån det som är överenskommet i avtalet sedan tidigare. Från den kollektivavtalade nivån sänks arbetstiden med en arbetsdag. Vi har infört denna sänkning, det blir ytterligare en ledig dag som vi inte har rådighet över som bolag. Hur vi och andra företag sedan gör med förmåner till medarbetarna utöver det som står i kollektivavtalet är upp till företagets förutsättningar. Vi kommer fortsatt att erbjuda en ensidigt utgiven förmån utöver kollektivavtalet så att arbetstiden hamnar på 1980 timmar per år, säger Alexandra Hagen.

De år som den kollektivavtalade arbetstiden och fast årsarbetstid på 1980 timmar skiljer som mest handlar det om cirka 44 timmars skillnad.

– Tar man det gånger 500 medarbetare får det stor påverkan på bolagets ekonomi. Vi konkurrerar med företag som tillämpar maxarbetstid och med företag utan kollektivavtal som har ännu mer arbetstid. Från facken har man flaggat för att man på sikt vill öka arbetstidsförkortningen vilket innebär en framtida risk för bolagets lönsamhet, säger Alexandra Hagen.

Hur går resonemanget kring arbetstidsförkortning bland andra företagsledare som du har kontakt med?

–Vi är förvånande att Sveriges Arkitekter drar igenom detta när branschen går igenom sin tuffaste tid sedan 90-talet. Många ser en allvarlig risk med det. Några företagare jag pratat med funderar på att gå ifrån Sveriges Arkitekters rekommenderade arbetstid och övergå till kollektivavtalets arbetstid. Då slipper man den här otydligheten som har uppstått.

Det ni gör nu kan uppfattas som att ni rundar kollektivavtalets intention!

– Man måste skilja på det som är överenskommet i kollektivavtal och ensidigt utgivna förmåner. Jag är för schysta villkor för anställda. Aktiva fackklubbar är viktigt för oss och en viktig samtalspart i vår verksamhet. Det är viktigt att facken är pålästa om vad kollektivavtalen omfattar och förstår skillnaden mellan villkor i kollektivavtalet och ensidigt utgivna förmåner. Vi har legat före kollektivavtalet i och med att vi erbjudit arbetstidsförkortning som en ensidig förmån.

Agerandet från White arkitekter skapar stor upprördhet på den fackliga sidan:

– Flera större arbetsgivare har pratat ihop sig och gör på det här sättet. Vi tycker det är att kringgå intentionen med kollektivavtalet. De har hittat ett juridiskt kryphål. Medlemmarna blir mycket provocerade av detta och känner besvikelse, säger Jens Andersson, förbundsjurist på Sveriges Arkitekter.

Är det orimligt att resonera som arbetsgivarna gör?

– Jag tycker det är ohederligt eftersom medarbetarna har trott att den arbetstid de har gäller. Den är en standard som kommer från arbetsgivarsidan från början. 

Var det rätt taktik att ta in denna fråga i avtalsförhandlingarna i våras?

– Det var en speciell situation med hot om konflikt i våras. De två andra förbunden krävde detta och vi som det minsta förbundet hade svårt att ställa oss utanför. Tyvärr fanns det inte riktigt tid att utreda frågan ordentligt. Nu kom parterna överens och då är det provocerande att en part struntar i överenskommelsen. Man vill inte ens testa och utvärdera. 

Hur ser du på tajmingen att tvinga fram en arbetstidsförkortning?

– Jag förstår att det är en dålig tajming för vår bransch som är i djup kris. Det hade nog funnits en större förståelse om det hade kommit upp senare. 

Hur ser du på risken att detta raserar den praxis som har funnits och därmed skapar en försämring för medlemmarna?

– Den risken finns och har alltid funnits. Det är redan företag som har höjt arbetstiden till max under krisen. Men jag vill passa på att ge en eloge till alla företag som verkligen inför arbetstidsförkortningen utan att höja årsarbetstiden. Jag tror det gagnar dem i längden. 

Vad blir fortsättningen?

– Frågan kommer att prägla alla förhandlingar de närmaste åren tror jag. Förtroendet mellan parterna har rubbats och det kan få efterverkningar när man förhandlar om andra saker eftersom många känner sig lurade.