Gå till innehållet

Allmän förvirring kring nya bygglovsreglerna: ”Kan ibland inte svara”

Flera bygglovshandläggare befarar att det nya regelverket för bygglov leder till fler fel, som måste hanteras genom tillsyn i efterhand. Det råder stor förvirring hos allmänheten kring hur bygglovsreglerna ska tolkas.
– Vi försöker vägleda så långt vi kan, men ibland måste vi säga att det är byggherren själv som har ansvaret, säger Tina Weberg, bygglovschef i Malmö.

Den 1 december förra året infördes nya regler för bygglov. Ändringarna är drastiska och har kallats för ”massiva förenklingar” av bostadsminister Andreas Carlson (KD). Han tror även att de gör att antalet lovprocesser kommer att minska med 40 procent.

Men när Arkitekten pratar med bygglovshandläggare i några av landets kommuner är bilden mer sammansatt. De säger att det just nu verkar råda en stor förvirring bland allmänheten kring vad de nya reglerna faktiskt innebär. 

– Många har missuppfattat hur stor förändringen är. Det finns fortfarande regler för hur man ska bygga, även om man inte längre behöver söka bygglov för vissa saker, säger Tina Weberg som är enhetschef för bygglov i Malmö kommun.

– Och när man ändå ska söka bygglov tror många att kraven ska vara mindre hårda än tidigare. Vi har fått höra att vissa tänkt att de har ju ändrat det där nu, det ska vara enklare… Det finns stora missuppfattningar hos gemene man.

I flera kommuner har man spått en nedgång i lovhandläggningen. Man har i stället fått lägga mer resurser på rådgivning. 

– I Malmö har vi en stor organisation och vi har försökt dela upp inläsningsansvaret. Så på kollektiv nivå skulle jag säga att vi har koll på de nya reglerna. För varje individ är det tufft att läsa in sig så mycket på så kort tid, det är omfattande förändringar, säger Tina Weberg.

En kvinna med långt hår och glasögon har på sig en svart tröja och står utomhus, tittar mot kameran med neutral min. Bakgrunden är suddig.

Vi har försökt dela upp inläsningsansvaret. För varje individ är det tufft att läsa in sig så mycket på så kort tid, det är omfattande förändringar.

Tina Weberg, enhetschef bygglov Malmö stad

Saker som vana handläggare tidigare har kunnat göra utifrån sin erfarenhet kan de inte längre göra. Så förfrågningarna tar längre tid att hantera, handläggarna måste in i lagen, in i förarbetena. Och eftersom lagen öppnar för tolkningar, och det ännu inte hunnit utvecklas någon rättspraxis, så kan de ibland ändå inte svara. 

– Vi försöker vägleda så långt vi kan, men ibland måste vi säga att det är byggherren själv som har ansvaret. Finns det ingen praxis eller vägledning så kan vi inte svara på vissa frågor.

En viktig del av reformen är att den lägger mycket av ansvaret på den enskilda sökande. Och de bygglovshandläggare som Arkitekten pratat med tror att det – i kombination med en bild av att man inte behöver bry sig så mycket längre – kommer att leda till fler tillsynsärenden i efterhand.

– Det är jättetråkigt, för det är ju inte så vi vill jobba, säger Kim Andersson Blomqvist, som är tillsynshandläggare för bygglov i Sundsvalls kommun.

En kvinna med långt blont hår och mörka rötter, har mörk ögonmakeup och svart topp, poserar framför en mörk bakgrund.

Det är jättetråkigt, för det är ju inte så vi vill jobba.

Kim Andersson Blomqvist, tillsynshandläggare Sundsvalls kommun

– Vi vill jobba rådgivande och stöttande och inte komma i efterhand och slå folk på fingrarna med hemska sanktionsavgifter.

Även Martin Frank Cederbom som är bygglovschef i Alingsås kommun tror att tillsynsärendena kommer att öka framgent.

– Det är ovana individer som nu får ett stort ansvar för kvalificerade bedömningar, det är något som öppnar för tillsynsbehov, säger han.

På samma sätt som de andra tjänstepersonerna som Arkitekten pratat med påpekar han att en del saker som tidigare varit lovpliktiga nu blivit befriade från det, men att det nu också finns flera saker som tidigare varit befriade som plötsligt blir lovpliktiga.

En man med kort brunt hår och ljusblå skjorta står utomhus framför en gul och grå byggnad.

Det är ovana individer som nu får ett stort ansvar för kvalificerade bedömningar.

Martin Frank Cederbom, bygglovschef Alingsås kommun

– I vår kommun har vi ganska många kulturmiljöområden, och där har vi flera ärenden som nu kommer att kräva bygglov som inte gjort det tidigare. De människor som är berörda av det har vi svårt att nå ut till, och de är kanske inte själva medvetna om att det här är en fråga de bör titta på.

Även i Sundsvall finns det många kulturmiljöområden, och det är någonting som också Kim Andersson Blomqvist tar upp.

– Där får vi en förhöjd lovplikt, eftersom det tidigare utgjort undantag. Och de personerna är inte vana att ha kontakt med oss, de har haft laglig rätt att inte behöva ta kontakt med oss. Så där är det troligt att vi får problem som behöver hanteras med tillsyn framöver.

Att lovprocesserna skulle minska med så mycket som 40 procent är inget man hittills har sett i de kommuner som Arkitekten pratat med. Man märker en mindre minskning, men om den har att göra med konjunkturen, säsongen, eller de nya reglerna, är fortfarande för tidigt att säga. 

Eftersom lovhantering är något som ger intäkter, medan rådgivning och tillsyn bara innebär kostnader, kommer det att få konsekvenser för bygglovsenhenheterna om inte kommunernas budgetar viktas om för att ta höjd för det.

– Om vi tappar lovhanteringsärendena så tappar vi intäkter. Vi är egentligen inte ledsna över att det blir färre lovpliktiga åtgärder, men intäktstappet kan leda till att vi att bli färre människor på plats, och då kan vi få svårt att klara rådgivningsfrågorna. Kanske kommer vi att kunna väga upp en del av det med ai framöver, säger Kim Andersson Blomquist, som också – precis som de andra vi pratat med i den här artikeln – tycker att det finns mycket som är bra med de nya reglerna.

– Det största problemet är informationen. Lagen är så snabbt genomförd och vi har svårt att nå allmänheten. Våra kontaktmetoder kanske är förlegade och vi når inte ut via våra hemsidor. 

Flera av dem Arkitekten pratar med upplever att de har samma problem. Allmänheten har fått en bild av att allt bara generellt ska bli enklare, och få vet vad som egentligen gäller. Varje kommun har blivit lämnad med ansvaret att informera om det nya, och flera tycker det är olyckligt att de ska ”sitta och uppfinna hjulet var för sig på eget håll”, i stället för att få ett gemensamt informationsmaterial från till exempel Boverket.

Från Boverkets sida säger man att man är på gång med sådant material, och att man siktar på att det ska komma under våren. Det kommer att finnas på webben, men de hoppas även att de ska kunna ta fram ett material som kommunerna ska kunna skriva ut om de vill och ge till kommuninvånarna. 

En person med axellångt brunt hår, glasögon och svart topp står framför en vit bakgrund.

Vi planerar just nu vad vi ska göra för utbildnings- och informationsinsatser.

Emma Rosenblom, projektledare Boverket

– Vi får många mail och telefonsamtal och vi har en ganska bra bild av vad som är knepigt. Vi planerar just nu vad vi ska göra för utbildnings- och informationsinsatser, säger Emma Rosenblom, som är Boverkets projektledare för det nya regelverket för bygglov.

Den nya lagen har varit på plats sedan 1 december, borde man ha planerat det tidigare?

– Nej, riksdagen och regeringen har sagt att man vill att den enskilde ska få mer ansvar, och att mer tillsyn kan bli en konsekvens av det. Det är något man varit medveten om och man vill ha det mer så. Det är ingenting som Boverket har att förekomma.

Mer att läsa