Åldersdiskriminering vanligt men svårt att bevisa

Ungefär åtta procent av medlemmarna i Sveriges Arkitekter har känt sig diskriminerade på grund av ålder, enligt en enkätundersökning som Sveriges Arkitekter gjort.

– Det är fler än vi hade räknat med och jag tror att det väckte lite förvåning. Uppfattningen i branschen är nog att man är mer fördomsfri än så, säger Jens Andersson, chefsjurist på Sveriges Arkitekter.

Resultatet av enkäten kommer att sammanställas och presenteras senare i år men Jens Andersson avslöjar några av siffrorna:

Enligt undersökningen är det vanligast bland dem som saknar anställning att ha upplevt åldersdiskriminering. Bland de anställda som upplevt diskriminering svarade 90 procent att den skett på arbetsplatsen, alltså inte ute hos någon beställare eller i något annat sammanhang.

70 procent tyckte att arbetsgivaren inte vidtagit tillräckliga åtgärder. 25 procent svarade att de inte vet vart de ska vända sig om de blir utsatta för diskriminering.

– Det är ganska alarmerande. Man kan alltid vända sig till oss eller naturligtvis till sin arbetsgivare, säger Jens Andersson.

Trots att en så stor andel av dem som svarade på enkäten anser sig utsatta för åldersdiskriminering, är det få som kontaktar Sveriges Arkitekter i frågan. Det är vanligare att personer som känner sig diskriminerade på grund av kön eller etnicitet vänder sig till förbundet.

– När någon hör av sig ber vi dem beskriva och lägga fram olika bevis till oss, till exempel om det finns något mejl eller om de kan redogöra för vad som sagts i något löne- eller utvecklingssamtal. Eller om de blivit nekade att gå en utbildning – hur motiverades det?

– Sedan tittar vi på det i relation till de beviskrav som finns i lagen. Om vi bedömer att fallet verkar misstänkt och kopplat till ålder kan vi påkalla en lokal tvisteförhandling med arbetsgivaren. Nästa steg är att ta det till Arbetsdomstolen, men då behöver vi verkligen ha på fötterna, säger Jens Andersson.

Det är dock svårt att bevisa åldersdiskriminering.

– Det krävs mer eller mindre att arbetsgivaren uttryckligen har sagt att du är för gammal eller ung, säger Jens Andersson.

En som upplevt åldersdiskriminering är Olle Andersson, i dag 63 år. Han utbildade sig först till byggnadsingenjör och läste sedan vidare till arkitekt i början av 1990-talet. Han har jobbat på flera arkitektkontor och haft ansvar för alla moment från första skiss till upphandling av entreprenader och genomförande.

Men det senaste året har varit tufft.

– Jag har bara en timanställning. Och just nu har jag inga timmar alls, säger han.

Han har sökt lediga tjänster, men inte fått många svar. Han menar att han blir bortvald på grund av sin ålder. Det har hänt flera gånger under hans karriär att en chef eller rekryterare sagt att han är för gammal.

Åldersdiskriminering har uppmärksammats alldeles för lite, tycker han.

– Det har varit mycket fokus på kön och etnicitet, medan ålder inte erkänts som diskrimineringsgrund på samma vis. Vi äldre blir dubbelt motarbetade på det sättet.

Enligt John Mellkvist, som ingick i regeringens Delegation för senior arbetskraft och är engagerad i åldersfrågor som generalsekreterare för Pluskommissionen, visar flera studier att ålder är den vanligaste diskrimineringsorsaken av alla. WHO räknar med att varannan människa har fördomar om ålder, så kallad ålderism.

– När det är tuffare tider blir det ännu svårare för både äldre och yngre att få jobb. Då letar arbetsgivarna i samma spann som alla andra, typiskt sett någonstans mellan 30 och 45 år.

Erfarenhet och lång tid i ett yrke är något som värderas när man väl är innanför väggarna på ett företag, säger John Mellkvist och fortsätter:

– Men när arbetssökande med lång erfarenhet knackar på och vill bli anställda då hålls erfarenheten snarast emot dem. Det är en ohållbar paradox.

Det finns också gott om svepskäl som arbetsgivarna kan använda.

– Den som åldersdiskriminerar kan ganska lätt komma undan genom att luta sig mot något annat, exempelvis att de vill ha en annan kompetensprofil eller specifika meriter. Ingen kan ju leva upp till alla delar i dagens jobbannonser.

Att rekrytering med hjälp av AI skulle förbättra situationen är en uppfattning som enligt John Mellkvist behöver nyanseras.

– Eftersom det är vi som skapar AI-protokollen riskerar det ju också att leda till hårdare och krassare utsorteringar redan på skrivbordsstadiet.

Undersökningar visar dock att nio av tio arbetsgivare ändå värdesätter äldres kompetens, enligt John Mellkvist.

– Trots det har bara en fjärdedel en strategi för att attrahera och behålla äldre arbetskraft, säger han.

Emina Kovacic, ordförande för Sveriges Arkitekter, vill särskilt lyfta de ungas situation.

– Vanligtvis tänker man bara på att äldre diskrimineras, men det kan mycket väl vara så att även yngre drabbas, säger hon.

Yngre kan ha svårt att komma in på arbetsmarknaden just på grund av ålder och brist på erfarenhet. Vilket kan leda till allvarliga personliga konsekvenser, enligt Emina Kovacic.

– Om du har erfarenhet finns det alltid hopp om att du kan hitta något så småningom. Ingen kan ju beröva dig på din erfarenhet. Men om du inte lyckas få ditt första jobb och skaffa dig erfarenhet riskerar du att aldrig komma in på den bana du utbildat dig till, säger hon.

– Det är upp till varje arbetsplats att våga se sig själv i spegeln. Alla blir vi gamla. Hur vill de som är lite yngre i dag själva bli bemötta om 10–20 år när de börjar bli äldre?