Debatt

Debatt -  

När arkitekten inte utnyttjar sin rätt att bli angiven som upphovsman får allmänheten en felaktig bild av arkitektens bidrag till det slutgiltiga resultatet, skriver Tage Hertzell.

Debatt -  

Att belysa sexuella övergrepp är inte en attack mot män generellt, skriver Sara Mohtadi om debatten som följt efter Metoo.

Debatt -  

Arkitektkontoren hänger inte med i utvecklingen. De missar möjligheten att använda sig av professionella ljusdesigners, skriver Mikael Castanius, vd Belysningsbranschen.

Debatt -  

Arkitekter måste rita hyresrätter som vanligt folk har råd att bo i, skriver Peter Santesson.

Debatt -  

Det är centralt att vi inte bygger bort de tätortsnära områdena för friluftsliv och rekreation, skriver Per Klingbjer och Ulf Silvander från Svenskt Friluftsliv i en kommentar till regeringspropositionen Politik för gestaltad livsmiljö.

Debatt -  

Att Cajsa Winge jämställer löneskillnader med sexuella trakasserier och skuldbelägger män som kollektiv är direkt kränkande, skriver Jakob Ryngen.

Debatt -  

När arkitekter med bakgrund i medelklassen ska gestalta och planera i förorten finns det risk att fördomarna tar över, skriver Nima Karimzadeh.

Debatt -  

En levande hantverkstradition inom stadsbyggandet kan vara en avgörande faktor för om vi ska klara att bygga hållbart, skriver Mattias Gustafsson.

Debatt -  

Ett badrum som är stort till ytan är inte självklart en säker miljö för den som är gammal. Det är viktigt att äldres badrum funktionsanpassas, skriver Lisa Daram, Kai-Rune Klubben och Barbro Westerholm.

Debatt -  

En riksarkitekt kommer inte att bidra till bättre arkitektur. Det är viktigare att ge arkitekterna möjlighet att hävda byggherrens intressen och brukarnas behov inom de ramar som kostnadsfaktorer och regelverk ger, skriver Lennart Welin.