”Viljan att bevara har både ökat och minskat”
Svenska byggnadsvårdsföreningen har på sistone fått extra mycket strålkastarljus på sig. Men mer behövs för att alla aktörer i byggbranschen ska bli intresserade, säger ordförande Tomas Nyström.
Tomas Nyström är arkitekt med yrkeserfarenhet inom stadsplanering och restaurering. Han är Byggnadsvårdsföreningens ordförande sedan tre år.
Tomas Nyström är arkitekt och ordförande för Svenska byggnadsvårdsföreningen med 5 500 medlemmar runtom i landet.
I oktober belönades föreningen med utmärkelsen Årets strålkastare 2022 som Boverket, Riksantikvarieämbetet, Arkdes och Statens konstråd står bakom.
– Det betyder förstås väldigt mycket med uppmärksamhet, att man ser vad vi gör och uppskattar det. Vi behöver många nya medlemmar för att få ännu bättre möjligheter att arbeta för det byggda och gröna kulturarvet, säger Tomas Nyström.
Viljan att bevara byggnader har både ökat och minskat, tycker han. Det beror på vilket tidsperspektiv man har.
– Ser man till de snart 50 år som gått sedan föreningen bildades har respekten och intresset för det redan byggda ökat, säger han.
Den mest angelägna frågan nu är att få alla aktörer i bebyggelseutvecklingen att inse att vårt byggda kulturarv är en ändlig resurs.
– Men under de fem senaste åren med högkonjunktur har tyvärr intresset avtagit. Den mest angelägna frågan nu är att få alla aktörer i bebyggelseutvecklingen att inse att vårt byggda kulturarv är en ändlig resurs.
De mest hotade byggnaderna är troligtvis de från 1960- och 70-talen, menar han.
– De anses plötsligt ha tjänat ut. Man förstör kulturvärden och väldiga tillgångar i form av redan byggda lokaler, säger Tomas Nyström.
Som exempel nämner han den planerade rivningen av Bengt Lindroos hus i NK-kvarteret i Stockholm, byggt på 1970-talet och grönklassat av Stadsmuseet.
– Det är ett fullt fungerande hus av en namnkunnig arkitekt. Rivningen motiveras troligen främst av önskemål att få ut större byggnadsvolym i ett attraktivt läge. Det är ett synsätt som inte talar för att varsamheten med vårt byggnadsarv ökat.
Det ökade intresset på längre sikt hör enligt Tomas Nyström ihop med utvecklingen från mitten av 1970-talet. Efter miljonprogrammet började byggbranschen intressera sig för renovering. Det var i grunden bra. Men samtidigt var det energikris.
– Då blev det snabbt läge att tilläggsisolera fasader och byta fönster med väldigt många förvanskade byggnader som följd. Uppmärksamheten från media och opinion medförde ett visst genomslag för byggnadsvård bland beslutsfattarna. När första plan- och bygglagen kom 1987 skärptes lagstiftningen om att värna bebyggelse, säger han.
För att rädda hotade byggnader i hela Sverige driver Byggnadsvårdsföreningen på för att väcka opinion.
– Vi arbetar gärna i nätverk och med lokala samarbetsparter ute i landet. Vi vill vara en katalysator, att driva opinionsfrågor tar mycket kraft. Vi måste välja våra strider, säger Tomas Nyström.
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Bildades i samband med Europeiska byggnadsvårdsåret 1975 och arbetar för att försvara, vårda och utveckla byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det sker genom artiklar och seminarier, remissvar, överklaganden och yttranden, samt kunskapsspridning om beprövad byggnadsteknik.På hemsidan finns Gula listan med värdefulla byggnader och miljöer som är hotade.
