SLU-studenten Selma Lövdén: ”Mycket kan hända på fem år”

När vi träffar henne har det varit stressiga dagar för 23-åriga Selma Lövdén, med inspark och en ny hemvist. Hon har precis börjat läsa till landskapsarkitekt på SLU i Ultuna utanför Uppsala.

– Jag är så nöjd, jag kände det redan på första föreläsningen. Det kändes så rätt, säger hon.

Hur var insparken?

– Den var jätterolig. Två veckor första veckorna. Vi var i skolan dygnet runt kändes det som.

Att hon hamnade just där var lite tur i oturen. Hon sökte arkitektur två gånger, men kom inte in, och så fick hon tips om SLU:s program i stället.

– Jag var nära en gång, men lyckades inte. Så hörde jag från min vän Emelie som läser tredje året till landskapsarkitekt att hon var supernöjd med det.

Söktrycket har minskat för SLU:s landskapsarkitektprogram. Hösten 2021 sökte 763 personer linjen i Ultuna, i år var siffran 428. 2025 hade programmet 15 reserver, att jämföra med 292 år 2021.

Detsamma gäller antagningspoängen. För fem år sedan krävdes ett meritvärde på 19,33 i urvalsgrupp två, i år låg det på 13,90. Liknande siffror syns för SLU:s campus i Skåne. Som jämförelse hade LTH:s arkitektprogram 423 reserver i höstas.

Men faktum är att Selma Lövdén gjort ett klokt val sett till arbetsmarknaden. Etableringsgraden, alltså antalet utbildade som ett år senare har ett jobb, ligger på 76 procent för landskapsarkitekter, enligt Ekonomifakta. För arkitekter är siffran 58–46 procent, beroende på var man studerat.

Medianinkomsten per år är jämförelsevis hög. Ett år efter utbildningen låg den på 401 400 kronor. Lite lägre än för de som gått Lunds arkitektprogram, 404 650 kronor, men högre än resten av arkitekterna. Lägst är medianinkomsten för de som gått Umeås arkitektprogram, 218 700 kronor.

Arbetsmarknaden har Selma Lövdén haft i bakhuvudet.

– Mycket kan hända på fem år, men oavsett är det lite bättre framtidsutsikter för landskapsarkitekter, säger hon.

Dessutom tror hon att jobbet kan vara roligare – åtminstone i början.

– Det jag har varit lite rädd för med byggnadsarkitektur är att det kanske inte är jättekul att designa industrilokaler och kontorsbyggnader.

Varför valde du arkitektur från första början?

– Jag gillar konst och design i allmänhet. Jag gillar att måla och skapa på alla möjliga plan, egentligen. Sedan har jag alltid varit intresserad av byggnader, fina hus och roliga planlösningar.

Hon kommer från Stockholm och hade samhälle, konst och design som inriktning på gymnasiet. Att hitta en bostad i Uppsala var relativt enkelt, även om hon bor litet i nuläget.

– Det är väldigt litet, jag har inget kök men en airfryer i hallen, som jag använder som kök.

I framtiden hoppas hon kunna starta eget.

– Det roligaste hade varit att vara egenföretagare. Skapa en egen firma och bli anlitad.

Är du klimatintresserad?

– Jag är inte megaengagerad, men det är klart att jag bryr mig supermycket om miljön. I min egna lilla värld är jag en hard core källsorterare. Det är också viktigt när jag till slut valde utbildningen. Att det känns viktigare att designa grönområden.

Det är mycket negativt prat om framtiden, om att AI kan ersätta oss och så vidare, vad känner du?

– Jag är inte jätteorolig. Det är klart att det är svårt, även att förutspå, eftersom det händer så himla snabbt. AI är ett jättebra verktyg för oss, med många bra program. Men jag hoppas ändå att den mänskliga förståelsen för miljön och vad människor behöver kommer ha ett övertag över AI. 

Fotnot: Siffrorna i artikeln kommer från Ekonomifakta, Svenskt Näringslivs statistiktjänst. Årsinkomsten som anges inkluderar eventuell lön, intäkt från näringsverksamhet och ersättningar som föräldrapenning och sjukpenning. I statistiken är det inte känt om personerna jobbar som arkitekter, bara att de gått utbildningen.