”Arkitekter kan skapa värde av problem”
Karolina Keyzer har bidragit med sin expertkunskap i MSB:s nya vägledning om inbyggd säkerhet. Helhetstänk och undvika ad hoc-lösningar är nycklar som nämns för offentliga miljöer där människor är och känner sig trygga.
Karolina Keyzer är grundare och vd på OKK arkitekter som bidragit till MSB:s nya vägledning om inbyggd säkerhet i stadsmiljön. Hunden som brukar vara med ute på jobb heter Flicka.
Norges uppvaknande skedde efter terrorattacken mot regeringskvarteren 2011. Bilbomben mitt i Oslo, inför attentatet på Utøya, satte säkerhetsfrågan i fokus. Det svenska uppvaknandet kom efter terrorattacken på Drottninggatan 2017.
Hur väl rustade mot olika typer av hot var egentligen våra stadsmiljöer? Går det att bygga in säkerhet i stadsplaneringen?
Eftersom stora delar av regeringskvarteret i Oslo var demolerat inleddes ett arbete om hur nya regeringsbyggnader skulle utformas. Vid den här tiden var Karolina Keyzer stadsarkitekt i Stockholm. Hon blev inbjuden till Norge som expert på stadsbyggnad och arbetade i projektet i flera månader.
– Miljön kring de gamla regeringskvarteren kändes väldigt otäck med pollare och hinder. Men Norge har tagit ett steg mot hur man kan bygga en mjuk och öppen stadsmiljö som ändå är säker. I samband med det här skapade de också en ny myndighet kring byggd fysisk miljö, säger hon.
I dag är Karolina Keyzer en av de ledande experterna på området inbyggd säkerhet – security by design. Hennes arkitektkontor OKK har bidragit med expertis och skisser till den nya vägledningen kring inbyggd säkerhet från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som gavs ut i höstas. Den är ett steg i rätt riktning för Sverige, tycker hon. Men samtidigt är det bara en vägledning. Sverige har tvingande regler kring brandskydd och en mängd andra saker. Men när det gäller det som kallas antagonistiska hot saknas krav.
– Politikerna behöver ta ett beslut kring vem som ska ha ansvaret. I dag är det många som är inblandade i plan- och byggprocessen, men ingen ansvarar för detta. I länder som England och Holland är inbyggd säkerhet en självklarhet.
Planprocessen upplevs redan i dag som ganska tungrodd. Karolina Keyzer tror att det är anledningen till att konceptet inbyggd säkerhet har presenterats som en vägledning och inte ett krav. Att inte lägga sten på börda, helt enkelt. Karolina Keyzer vill vända på perspektivet och lyfter fram arkitektkårens centrala roll.
Vår roll är inte att bara skapa något trevligt – allt ska bära sin funktion. Det är därför inbyggd säkerhet ska tänkas in från början.
– Det handlar inte om att skapa en arkitektur som står emot galningar utan att bygga så robust att det står emot även det här hotet. Det är så arkitekter alltid har jobbat. Vår roll är inte att bara skapa något trevligt – allt ska bära sin funktion. Det är därför inbyggd säkerhet ska tänkas in från början. Den bästa säkerheten är den som inte märks.
Det finns ett antal grundläggande principer för inbyggd säkerhet. Målet är att skapa miljöer där människor både är och känner sig trygga. Därför behöver säkerheten planeras in från början och inte klistras på i efterhand. En stadsmiljö där säkerheten är synlig och påtaglig upplevs snarare osäker.
Ett tydligt exempel är att plantera träd i anslutning till byggnader med stora glaspartier eller entréer till offentliga lokaler där det samlas mycket folk. De kan fungera som kolsänkor, ge skugga, vara ett skydd vid skyfall och skapa trivsel. Samtidigt kan de ge skydd mot olika antagonistiska hot.
En liknande tanke är att använda vattendrag i planeringen. De tillför flera positiva saker i stadsmiljön och ger ett skydd mot olika typer av angreppsförsök genom att fungera som barriär, skapa avstånd och förbättra siktlinjer.
Ytterligare sätt att bygga in säkerheten på ett mjukt sätt är att planera hur fordon anländer till byggnaden. Tidigare principer har handlat mycket om tillgänglighet och om att enkelt kunna lasta och lossa varor. Men det finns flera sätt att styra hur nära ett fordon kan komma samt i vilken hastighet.
För Karolina Keyzer och hennes kollegor på OKK finns det ett ”före” och ett ”efter” de själva tog till sig begreppet inbyggd säkerhet. När man har sett och förstått principen ser man den, eller bristen på den, överallt. I många av deras projekt ingår inbyggd säkerhet nu också som en självklar del.
Detta är naturligtvis ingen ny kunskap bland arkitekter och samhällsplanerare – i alla tider har man byggt utifrån olika typer av säkerhetshot. Men kanske att den har fått stå tillbaka under senare år.
– Kunskapen har försvunnit lite i och med vår så kallade frimärksplanering som har dominerat, där städerna planeras utifrån enskilda projekt. Vi behöver hitta tillbaka till helhetstänkandet. Man kan inte se på husen som enskilda objekt. Vi arkitekter är duktiga på att lösa svåra utmaningar och att skapa värde av problem, det är otroligt viktigt just nu.
