”Jag vill inte sitta som ett överkucku och säga vad som är rätt eller fel”

Lennart Andersson bjuder på en bred, jovialisk skånska.

– Jag tänker att det är bra att Boverket och vår generaldirektör satte ner foten och återbesatte den här rollen.

Det var länge osäkert om man skulle utse en efterträdare till Helena Bjarnegård, som slutade som riksarkitekt i december i fjol. Lennart Andersson utsågs internt i höstas och kommer att fortsätta som avdelningschef för ämnesområdena planera, bygga och bo på Boverket.

– Det gör att jag har ett tydligare mandat att sätta ljus på de frågorna vi driver. Helena hade en solitär roll som mer innebar att uppmuntra till medverkan.

Så, vem är Sveriges nya topptjänsteman för arkitektur?

Lennart Andersson är utbildad landskapsarkitekt och har en lång karriär i det offentliga bakom sig. Han började på Boverket för ett halvår sedan. Innan det var han bland annat chefsarkitekt på dåvarande Vägverket och regional direktör på Trafikverket.

Ringleden runt Malmö under andra halvan av 1990-talet var hans magnum opus. Hittills i alla fall.

– Delar av Ringvägen runt Malmö blev väldigt bra. Vi byggde en av landets första så kallade ekodukter mellan Burlövs kyrkby och Burlövs egnahemsområde.

Andersson får en ny stadsutvecklingspolitik att arbeta med. I våras släppte Tidöregeringen sitt policydokument ”Ny strategi för levande och trygga städer”. En fråga i policyn som ligger honom varmt om hjärtat är arkitektonisk gestaltning.

– Det goda med debatten är att folk bryr sig om hur man skapar vår byggda miljö. Men jag vill inte sitta som ett överkucku och säga vad som är rätt eller fel, vad som är snyggt eller fult.

Samtidigt kan den stiltje i byggbranschen som nu råder ge oss tid att reflektera över våra byggda miljöer, säger han.

Om du måste välja mellan klassisk och modern arkitektur – vad väljer du?

– Om jag måste välja, så väljer jag modern, nutida arkitektur.

En central del i regeringens arkitekturpolitik är att möjliggöra för fler trädgårdsstäder.

– Jag tycker själv att det är en väldigt attraktiv och spännande form, och tror att det kan vara ett bra koncept för att få levande städer. Men den behöver vara så pass tät att du kan bygga ut fungerande kollektivtrafik.

En annan hjärtefråga är klimatanpassningar, till exempel mot skyfall, värmeböljor och höjda havsnivåer.

– Holland har jättemånga bra exempel på när man får värdefulla tillskott samtidigt som man håller havet utanför sina landområden. De har många års erfarenhet och är en given inspirationskälla.

I fjol valde regeringen att dra in ett riktat stöd på 15 miljoner kronor till riksarkitekten. Boverkets anslag fortsätter dock vara detsamma.

– Det var lite nystart med de här frågeställningarna (när pengarna beslutades, red. anm), och då kanske det var naturligt att man tryckte på med särskilda anslag. Jag kan tycka att man får in det som en naturlig del av verksamheten efter ett tag.

Och hans favoritplatser?

– Jag tycker mycket om att vistas i Stockholm. En fantastisk huvudstad med en kombination av vacker arkitektur och vatten. En annan plats är vid Naturum i Kristianstad. Där är det en träbro över våtmarksområdet och Helge å. En fantastisk promenad tidig morgon, oavsett årstid, på väg till järnvägsstationen.