”Byggarna har tagit taktpinnen och arkitekterna har bara tittat på”

”Vi vill demokratisera den arkitektritade villan”, står det i pressmeddelandet där Henrik Schulz home lanserar sitt nya koncept: ett hus på 125 kvadratmeter producerat med fabriksbyggda moduler. Huset kallas Small, och satsningen kommer senare också att innefatta Medium och Large.

Arkitekten Henrik Schulz säger att man kan se det här projektet som ett sätt att försöka återupprätta arkitektens ställning.

– Utomlands förväntar man sig att arkitekten är den som fattar besluten när det gäller gestaltning, ekonomi, planlösning och så vidare. Men i Sverige har det av någon anledning blivit så att vårt ord väger ungefär lika tungt som byggarens.

Han fortsätter:

– Vi arkitekter vill att kunden ska få en så bra slutprodukt som möjligt, det är vårt enda mål. När byggaren sen kommer in känner jag inte att de alltid har lika gott uppsåt. Utan de väljer bort många av de saker som vi valt ut, för att kunna tjäna mer pengar. Kunderna blir besvikna, vi blir besvikna, men byggaren blir glad. Varje gång jag ringer en byggare är han antingen i Alperna eller på väg att köpa en ny bil. Så någonstans är det något som blivit helt snett i den här hierarkin. Sedan tror folk att det är arkitekternas fel.

När Henrik Schulz beskriver sin satsning på arkitektritade kataloghus, som han hellre kallar för typhus, så låter det lite som att han är ute efter ett arkitekturuppror – från arkitekterna själva.

– Ja, det tycker jag inte är att dra det för långt. 

– Vi har tagit bort alla påslag och mellanskillnader och bonusar som är sämre för kunden och mer fördelaktiga för byggaren. De ska inte kunna påverka kunderna att byta ut toaletter och kranar och ytskikt till en annan produkt som de får mycket mer marginal på. De är en ren underleverantör till oss, och sköter de sig inte kan vi byta ut dem. 

– Med de här husen känner jag att vi inte har kompromissat med någonting. Om vi hade behövt göra det hade jag hoppat av redan.

Henrik Schulz, som har en lång historia av att rita lyxhus, säger att det är lite speciellt att ge sig in i det här segmentet.

– Detta är ju något lite fult bland arkitekter. Det är inte det man utbildade sig för att rita, det är en värld man inte vill röra sig i. Kataloghus är något man skrattar åt på arkitekthögskolan och man förminskar dem som köper dem, man förminskar dem som bygger dem. Man pratar väldigt nedlåtande om hela den industrin. Det var något som jag reagerade på redan under studietiden, och som jag skulle vilja ändra på.

– Vi vill göra hus som arkitekterna själva skulle kunna köpa och bo i. Vi vill göra typhus som skulle kunna vinna Kasper Salin-priset. En demokratiserad arkitektritad villa som alla ska kunna ha råd med.

I ert pressmeddelande står det att priset för Small startar på 4,85 miljoner. Var tror du att snittet för det huset kommer att landa, med olika tillval?

– Jag tror att de flesta kommer att ligga på från 4,85 till 5,25 miljoner. 

Det är ändå ganska mycket, om man ska betala för tomten och annat som tillkommer också?

– De flesta kunder som kommer till oss har inte råd att betala för de hus de vill bygga. De kommer med Pinterest-bilder från hus i Brasilien och USA och vi frågar, ok, hur mycket pengar har ni då? Husen på deras bilder är värda hundratals miljoner, och de har kanske sju, åtta. Vi skulle kunna peka alla de kunderna åt något håll, men hittills har det inte funnits något.

Han säger att de har träffat SE-banken och därefter räknat baklänges. De utgick från ett par där den ena parten tjänade 40 000 i månaden och den andra 50 000. De tänkte sig även att de kanske hade en och en halv till två miljoner sparade från en lägenhetsförsäljning eller liknande. Banken uppskattade att det här paret skulle kunna få låna runt åtta, nio miljoner. 

– Tomter kostar ju lite olika på olika platser, men säg att en tomt i Stockholm kostar två miljoner, och att du har markarbeten på en miljon. Om vi då ska utgå från att de får låna åtta miljoner, då är det bara fem miljoner kvar. Så då visste vi att vi måste kunna komma under fem miljoner. Det var den kalkylen vi började med, och vi har pressat och pressat våra underleverantörer för att klara det.