Forskarens studier om ljus och fönster får ny aktualitet
Arkitekten Kiran Maini Gerhardssons avhandling handlar om ljus, trivsel, hälsa och glädje. I boken Vad jag tänker när jag tänker på fönster skriver hon om fönsteröppningarnas betydelse i en bostad – en fråga som blivit högaktuell i och med Boverkets förslag på nya byggregler.
Kiran Maini Gerhardsson har en bakgrund som praktiserande arkitekt och illustratör och har disputerat med en avhandling om dagsljus och belysning.
Kiran Maini Gerhardsson sadlade om till forskare efter en lång karriär som arkitekt och bokillustratör. Hon disputerade i miljöpsykologi 2020 med en avhandling om upplevelser och beteende kopplade till belysning och ljus. Nu forskar hon om ljus och hälsa på medicinska fakulteten, Lunds universitet, och undervisar på arkitektskolan om ljus, färg och form.
För några år sedan gav Kiran Maini Gerhardsson ut boken Vad jag tänker på när jag tänker på fönster. Den bygger bland annat på en intervjustudie från hennes avhandling, där deltagarna berättar om hur fönstren påverkar deras hemmiljö. Den första frågan de intervjuade fick var hur de skulle uppleva rummet i hemmet om fönsteröppningen var igensatt.
– Alla blev ställda inför frågan, och en del reagerade spontant med starka känslor av motvilja. Det var tydligt att fönster spelar en nyckelroll för trivseln i hemmet och påverkar flera aspekter av boendemiljön, säger Kiran Maini Gerhardsson.
Fönstrens mest uppenbara funktion är att de släpper in dagsljus. Det naturliga ljusets betydelse för hälsan är väl belagd av forskningen. Men fönsteröppningar ger också utblick, upplevelse av rymd, reglering av luftflöde och värme och möjligheter till social interaktion. Kontakten med miljön utanför är betydelsefull, till exempel att kunna se vad som händer i utomhusmiljön, bidra till den yttre miljön genom ljussättning eller markera kulturell tillhörighet.
När det gäller dagsljuset betonar Kiran Maini Gerhardsson att det är grunden i all belysningsplanering. Det naturliga och det elektriska ljuset kan inte separeras utan bör fungera som komplement till varandra. Hennes intervjustudie visar också att det är viktigt för boendekomforten att dagsljuset, precis som det elektriska ljuset, går att reglera.
Vi spenderar mycket tid i hemmet och för en del är det svårt att över huvud taget ta sig ut. Bebyggelsen förtätas alltmer vilket hotar tillgången till dagsljus. Det finns enligt Kiran Maini Gerhardsson också en risk för att ny belysningsteknik kan användas för att motivera frånvaron av fönster. Frågan har blivit aktuell på ett sätt som hon inte förutsåg när hon skrev boken. Boverket planerar att ta bort kravet på direkt dagsljus och rådet om utblick i de nya byggreglerna, och bara ha krav på dagsljusfaktor kvar.
– För att uppfylla det kravet kan man åstadkomma dagsljus med ny teknik, till exempel med fiberoptik som leder in ljuset. Men det ersätter ju inte fönstrets andra funktioner. Utblicken är lika viktig för hälsan som dagsljuset är, säger Kiran Maini Gerhardsson.
