”Det är viktigt att prata om Sápmi”
Evelina Sarapää arbetar för att samla samiska arkitekter från Sverige, Norge och Finland. Nu tar de första steget mot en formell organisation: Sámi architecture association.
Evelina Sarapää driver till vardags arkitektfirman Sarapää Oroza Hartiala architects i Helsingfors. Här står hon på sin samiska familjs marker i Utsjoki vid gränsen till Norge.
Tankar på en samisk arkitekturorganisation har funnits ett tag, och har dykt upp i samtal som initierats av den norsk-samiska arkitekten och konstnären Joar Nango. Som exempelvis vid Girjegumpi på Venedigbiennalen 2023, och vid Luleåbiennalen 2024.
– I Finland finns det tre samiska arkitekter, i Sverige känner jag till fyra, och i Norge fem. Tillsammans är vi mer än tio. Det är viktigt att prata om Sápmi och samisk arkitektur, och öka arkitekters kunskap och förståelse. Detta hjälper till att säkerställa att samisk kultur, som på många sätt skiljer sig från västerländsk kultur, beaktas bättre i byggprojekt i Sápmi, säger finsk-samiska arkitekten Evelina Sarapää.
Hon arbetar aktivt för att få till organisationen Sámi architecture association, men också för att starta diskussioner i Finland om vad samisk arkitektur är och skulle kunna vara, i samarbete med den samiska gemenskapen där hon har sina rötter.
– I många andra områden har avkoloniseringen av samisk kultur påbörjats. Samiska artister tar plats på scenen med film, bildkonst och musik, och definierar gränserna för sin egen kultur och skapar nya uttryck. Men byggnader för samer i Finland har än så länge endast studerats, diskuterats och konstruerats utifrån, säger hon.
Byggnader för samer i Finland har än så länge endast studerats, diskuterats och konstruerats utifrån.
Ett första brev har formulerats till de finska, norska och svenska arkitektorganisationerna, med förhoppningen att främja ett samarbete och kunna verka under ett gemensamt paraply med dem.
Med Sámi architecture association hoppas Eveliina Sarapää att samiska arkitekter ska kunna koppla ihop sig med varandra, dela ursprunglig kunskap och samarbeta med arkitekter från andra ursprungsbefolkningar. Hon säger att de även skulle kunna erbjuda konsulttjänster eller yttranden om projekt och markanvändning i Sápmi.
Ett mål är också att kunna utveckla några arkitektoniska designprinciper. Det har gjorts i Nya Zeeland där staden Auckland har antagit designprinciper för ursprungsbefolkningen maorierna.
Evelina Sarapää nämner Várdobáiki Kulturcentrum, som ligger i centrala Evenskjer i Norge, som ett intressant exempel på samisk arkitektur.
– Även om jag inte har varit på platsen själv, tycker jag att detta projekt återspeglar samisk resurshantering och respekt för befintliga material – att kreativt anpassa det som redan finns. Dessutom var arkitekten samisk, projektet var beläget i Sápmi och det var troligtvis utfört av lokala byggare. Detta projekt kombinerar flera principer som jag tror är centrala för samisk arkitektur.
Karin Jonsson Wilstrand, studiochef på Sweco architects i Umeå, är en av arkitekterna från Sverige som deltagit i samtalen om Sámi architecture association. Hon har rötter i en skogssamisk släkt, är medlem i en Malå sameby, och är väldigt positiv till initiativet.
– Det är jättefint att vi börjat organisera oss. Många samiska principer går att överföra på hållbarhet och återbruk, som exempelvis vikten av att utgå från de befintliga materialen och vad som finns lokalt.
