”Miljonprogramsområden mer komplexa än vad som framgår i debatten”
I sin doktorsavhandling visar landskapsarkitekten Chero Eliassi hur migranter har varit med och format landskapen i senmodernistiska bostadsområden – och att förändringar i bebyggelsen skett utan hänsyn till det värde som människor skapat.
Landskapsarkitekten Chero Eliassi har doktorerat vid KTH.
När Chero Eliassi sökte sin doktorandtjänst på KTH var det klart att avhandlingen skulle handla om hur miljonprogrammets landskap förändrats under efterkrigstiden. Hon har själv vuxit upp i ett så kallat miljonprogramsområde och säger att hon ser ett stort behov av att lyfta perspektiv som ofta förblir osynliga. Nu har hon disputerat med avhandlingen Diasporic welfare landscapes.
– Miljonprogramsområden är mer komplexa än vad som ofta framgår i debatten. Varje område har sin egen historia med kvaliteter som ligger både i de fysiska strukturerna från 1960-och 70-talet och i de rumsliga och sociala relationer som vuxit fram efteråt. Det är viktigt att ha med sig det om man är involverad i förändringar av miljonprogramsområden, säger Chero Eliassi.
Avhandlingen undersöker hur rumsliga kulturer har format tre typer av landskap i tre bostadsområden: Holma, Järvafältet och Norrliden. Genom att introducera begreppet diasporiska välfärdslandskap synliggör Chero Eliassi hur migranters vardagsaktiviteter har omformat dessa boendemiljöer och skapat egna former av välfärd för de boende.
I Holma står ett odlingsområde som anlades mellan områdena Holma och Kroksbäck när de stod klara i Malmö i början av 1970-talet. Kort därefter började migranter och andra Malmö-bor söka sig dit och hyra odlingslotter. Chero Eliassi beskriver hur området sedan fått sin prägel av diasporiska kulturer genom att fröer, växter, odlingspraktiker med mera har sökt sig hit från sitt ursprung i olika delar av världen.
”Sirwan” är till exempel en svensk-kurdisk man som började odla grönsaker från sitt hemland när han migrerade till Holma i början av 90-talet. Han odlar en mängd grönsaker från fröer som har hämtats från Kurdistan. I ett hörn av odlingslotten har han skapat ett mikroklimat genom att bygga upp murar som reflekterar värme. Här har han sått nektarin, mandel och fikon.
– Det är bara ett exempel på hur odlingslotterna blir platser där starka känslor och traditioner från det förflutna förkroppsligas genom odlingspraktiker. Ett sådant landskap, ett diasporiskt välfärdslandskap, är en del av vårt ekologiska och kulturella arv, säger Chero Eliassi.
År 2014 revs en stor del av odlingsområdet i Holma för att kommunen såg ett behov av att försköna det. Bara 11 av 95 odlingslotter blev kvar och i stället skapades nya lotter. Beslutsfattarna tog enligt Chero Eliassi inte hänsyn till värdet av det som människor lagt ner stor möda på att skapa.
– Vid renoveringar och andra ingrepp i miljonprogramsområden behöver man samla grundlig kunskap om platserna innan någon form av förändring genomförs. Min avhandling visar på vikten av att de boendes röster involveras i alla sådana processer, säger Chero Eliassi.
