Fråga juristen om ditt arbetsliv
Sveriges Arkitekters jurister svarar på frågor om regler och lagar som rör ditt yrkesliv. Den senaste frågan handlar om obetald semester. Längre ner på sidan hittar du arkivet med frågor och svar.
Direkt till arkivet med frågor och svar!
”Måste jag ta obetald semester?”
Fråga: Jag är nyanställd på ett kontor. Vad gäller sommarplaneringen säger arbetsgivaren att de kommer att stänga kontoret några veckor så alla måste ta semester då. Jag har ju inte tjänat in någon betald semester eftersom jag är nyanställd. De säger att jag alltså måste ta ut obetald semester. Jag vill inte det eftersom jag behöver inkomst. Vad kan jag göra?
Svar: Det stämmer att det kan vara så att man inte har rätt till betald semester i början av en anställning. Semesterlagen anger att man har rätt till fyra veckors sammanhängande sommarsemester även om den inte är betald.
Arbetsgivaren kan inte tvinga dig att ta ut obetald semester.
Semesterlagen anger dock också att man inte är skyldig att ta ut obetald semester om man inte vill. Det spelar ingen roll om arbetsgivaren säger att de ska stänga kontoret eller inte. Arbetsgivaren kan inte tvinga dig att ta ut obetald semester och du kan ju såklart prata med arbetsgivaren för att försöka hitta någon lösning, såsom exempelvis förskottsemester, men ytterst kan du säga att du hellre jobbar än att ta ut obetald semester.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
• Har du också en fråga till juristerna på Sveriges Arkitekter? Mejla till arkitekten@arkitekt.se
Fler frågor och svar
(Senast uppdaterad 13 maj 2025)
Vad ska jag göra vid för stort skatteavdrag
Har jag rätt att vara ledig från jobbet för att studera?
Var hittar jag information om min pension?
Kan jag prata om känsliga frågor med HR?
Hur kan det vara arbetsbrist när vi har fullt upp?
Ledig dagen före julafton?
Måste jag bevisa vab?
Avtal eller policy för friskvårdsbidrag?
Får arbetsgivaren kolla min dator?
Rätt till ersättning för längre jobbpendling?
Vad gäller egentligen vid sen lönerevision?
Ny roll innebär ny lön – eller?
Hyvlad – vad händer på nationaldagen?
Kan jag ta uppdraget när jag går på a-kassa?
Får arbetsgivaren ta bort min friskvård?
Måste jag ta semester just då?
Vad gäller för minskad arbetstid?
Kan företagare få a-kassa?
Vad innebär provanställning?
Vad ska jag göra vid för stort skatteavdrag?
Fråga: Vad ska jag göra vid för stort skatteavdrag? Jag är anställd och har tittat i mina lönespecifikationer. Jag började fundera på skatteavdragen och tittade i Skatteverkets skattetabeller på hur mycket skatt jag borde betala. Jag ser att arbetsgivaren har gjort större skatteavdrag än vad tabellen anger. Vad ska jag göra?
Svar: Utgångspunkten är att arbetsgivaren ska betala in så att ”rätt” skatt är inbetalat till Skatteverket. Varje år ska man som skattepliktig i Sverige deklarera inkomster och utifrån deklarationen beräknar Skatteverket om det betalats in för mycket eller för lite skatt. Om det har betalats in för mycket skatt är utgångspunkten att det utbetalas som skatteåterbäring och kommer dig tillhanda på det sättet. Har du frågor om skatteavdrag bör du i första hand kontakta Skatteverket då de kan ge information om skattefrågor.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Har jag rätt att vara ledig från jobbet för att studera?
Fråga: Jag är anställd och funderar på att börja studera. Jag har förstått det som att man kan söka ledighet för studier men man får ju ofta antagningsbeskedet strax inpå studiestarten. Hur fungerar det?
Svar: Det stämmer att det finns en lag som ger rätt till ledighet från arbetet för studier. Enligt den lagen har man rätt till studieledighet men arbetsgivaren kan i regel kräva att ansökan ska ske sex månader innan ledigheten ska börja. Arbetsgivaren kan naturligtvis bevilja studieledighet med kortare varsel än sex månader men om du vill vara säker på att arbetsgivaren beviljar ledigt till ter-minsstarten bör du ansöka minst sex månader i förväg. Det betyder att du ofta gör ansökan innan du får antagningsbeskedet. Din ledighetsansökan ska alltså göras beroende av att du faktiskt kommer in på de sökta studierna. Kom också ihåg att beroende på bland annat din ålder och vad det är för studier, kan du ansöka om omställningsstudiestöd som gör att du kan få mer pengar än det vanliga CSN-stödet. Det finns dock en begränsad budget för omställningsstudiestödet och man bör därför ansöka 1 april eller 1 oktober för att komma längst fram i kön och öka sannolikheten att pengarna inte är slut. Läs mer om omställningsstudiestödet på CSN:s hemsida.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Var hittar jag information om min pension?
Fråga: Jag har börjat se över mitt pensionssparande och jag börjar fundera på om jag har tjänstepension. Hur vet jag om jag har det?
Svar: Man brukar säga att pensionssparandet har tre olika bitar. Den allmänna pensionen är den pension man tjänar in om man får lön och det betalas sociala avgifter med administrering av Pensionsmyndigheten. Det individuella pensionssparandet är det som man som individ själv väljer att göra. Tjänstepension är det som vissa men inte alla arbetsgivare betalar in utöver den allmänna pensionen.
Tjänstepension finns alltid på arbetsplatser där det finns kollektivavtal, det vill säga alla kommuner, alla statliga myndigheter och många privata företag. Om det inte finns kollektivavtal är det inte säkert att det finns tjänstepension. Då beror det på om man har skrivit in i anställningsavtalet att man ska ha tjänstepension alternativt om arbetsgivaren ensidigt har bestämt att de ska betala tjänstepension. Om man loggar in på minpension. se kan man ofta få en överblick vilken pension, inklusive tjänstepension, som man har tjänat in.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Kan jag prata om känsliga frågor med HR?
Fråga: Jag har en situation på min arbetsplats och jag behöver prata med någon som kan hjälpa mig. Jag vill prata med HR hos oss eftersom jag har förtroende för den personen. Jag har dock fått höra att den personen inte är ”neutral” och jag i stället ska gå till den förtroendevalda på vår arbetsplats. Måste jag det?
Svar: Du får såklart prata med vem du vill om situationen på din arbetsplats. Det som är viktigt att komma ihåg är dock att HR är arbetsgivarens/chefernas stöd att se till att arbetsgivaren inte gör fel. Det betyder att HR:s uppgift är att skydda arbetsgivaren i arbetsrättsliga situationer. Man bör alltså utgå från att HR kommer att vara på arbetsgivarens sida och försöker skydda arbetsgivarens intressen.
En förtroendevald person från Sveriges Arkitekter är å andra sidan utvald att vara medarbetarnas representant gentemot arbetsgivaren, det vill säga individens stöd i frågor på arbetsplatsen. Sveriges Arkitekter är ju ett fackförbund och är därför på de anställdas sida.
Med andra ord skulle jag säga att om du söker stöd i en situation på arbetsplatsen bör du i första hand söka stöd hos en förtroendevald eller hos Sveriges Arkitekter centralt om det inte finns någon lokal representant.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Hur kan det vara arbetsbrist när vi har fullt upp?
Fråga: Min arbetsgivare pratar om att jag riskerar att bli uppsagd på grund av arbetsbrist om inte läget vänder. Jag har dock väldigt mycket att göra och mina kollegor har också mycket att göra. Kan det verkligen vara arbetsbrist då?
Svar: Arbetsbrist är ett begrepp som tydligt leder tankarna till att det ska finnas en faktisk brist på arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Rent juridiskt är dock arbetsbrist ett begrepp som används i de situationer där arbetsgivaren bedömer att de behöver säga upp medarbetare men att det inte har med individen att göra. Arbetsbrist är alltså om arbetsgivaren behöver säga upp på grund av företagsekonomiska eller företagsorganisatoriska skäl till skillnad från personliga skäl där det är något hos individen såsom bristande prestation eller olovlig frånvaro som ligger bakom. Det är alltså möjligt att det juridiskt föreligger en arbetsbrist samtidigt som man har mycket att göra.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Ledig dagen före julafton?
Fråga: Jag har hört att julen ska ligga bra i år (2024) och att man är helt ledig i över en vecka även om man inte tar ut någon semester. Min arbetsgivare har nyss påmint om att jag ska jobba måndag den 23 december, det vill säga dagen före julafton. Har man inte rätt att vara ledig?
Svar: Olika regler gäller på olika arbetsplatser vad gäller ledighet kring röda dagar. En utgångspunkt på kontor är att man i regel är ledig de röda dagarna samt midsommar-, jul- och nyårsafton. Utöver detta har många arbetsplatser regler om att man dessutom är ledig klämdagar och halvdag dag innan röd dag.
Många privata arkitektkontor har antagit Sveriges Arkitekters årstimplaner som visar vilka dagar som är lediga och vilka som inte är lediga. Det finns två olika årstimplaner som bygger på olika principer. Enligt den ena, den som Sveriges Arkitekter rekommenderar, är man ledig klämdagar vilket i år innebär att man är ledig i över en vecka utan att ta ut någon semester. Enligt den andra årstimplanen, eller om man inte har några särskilda regler om klämdagar, blir det att man ska jobba även klämdagar och dag innan röd dag.
Inom kommun är frågan ofta reglerad i lokala bestämmelser om vad som gäller för just den kommunen.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Måste jag bevisa vab?
Fråga: Jag är anställd och har små barn. Det betyder att jag behöver vabba en hel del. Arbetsgivaren har nu krävt att få bevis över att jag har tagit ut vab-ersättning från Försäkringskassan. Måste jag verkligen visa upp det?
Svar: Vid vab brukar man få avdrag på lönen och att det är Försäkringskassan som ska betala ersättning. Enligt föräldraledighetslagen är dock en förutsättning för ledighet för vab att man tar ut ersättning från Försäkringskassan. Med andra ord, arbetsgivaren har inte rätt att kräva något läkarintyg eller liknande för barnet, däremot kan de kräva att få se att man tagit ut vab-ersättning från Försäkringskassan för att se att man har haft rätt till ledighet. Om man har glömt att anmäla vab till Försäkringskassan, brukar man kunna ansöka ungefär 90 dagar bakåt i tiden.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Avtal eller policy för friskvårdsbidrag?
Fråga: Jag ska skriva på ett anställningsavtal men det har dykt upp en fråga om friskvårdsbidrag. Jag har hört att man ska skriva in alla förmåner i anställningsavtalet men arbetsgivaren hänvisar till en policy om friskvårdsbidrag. Spelar det någon roll om det står i avtalet eller i policyn?
Svar: Det korta svaret är att det spelar roll om en fråga regleras i ett avtal eller i en policy. Det som står i ett avtal är ett avtalsvillkor som arbetsgivaren inte kan ändra utan ditt medgivande.
En policy är arbetsgivarens ensidiga dokument som arbetsgivaren ensidigt kan ändra, även om du som anställd motsätter dig detta.
Det betyder att om det står i ditt avtal att du har rätt till friskvårdsbidrag med en viss summa så kan arbetsgivaren inte sänka summan eller ta bort friskvårdsbidraget. Om det däremot endast står i policy att man har rätt till friskvårdsbidrag med en viss summa så kan arbetsgivaren ensidigt ändra policyn även om du motsätter dig detta. Om det i anställningsavtal hänvisas till policy betyder detta ofta att det är policyn som reglerar frågan vilket gör att arbetsgivaren ensidigt kan ändra. Detta betyder att viktiga villkor bör regleras i anställningsavtal och inte i policy om man vill vara säker på att villkoren inte försämras.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Får arbetsgivaren kolla min dator?
Fråga: På min arbetsplats hade vi nyligen ett möte där det framkom att arbetsgivaren ibland tittar igenom vad vi gör med våra arbetsdatorer. Jag känner mig inte bekväm med att arbetsgivaren kan titta på vad jag gör och på mina mejl. Är det verkligen tillåtet för arbetsgivaren att övervaka mig på detta sätt?
Svar: Utgångspunkten är att en arbetsdator är arbetsgivarens egendom som arbetsgivaren tillhandahåller anställda för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det betyder att arbetsgivaren kan ha ett berättigat intresse av att kontrollera datorerna och vad de används till. Som anställd har man dock skydd för sin integritet och arbetsgivaren behöver därför generellt sett informera de anställda på förhand om vad som gäller angående kontroll av datorer. Trots detta får kontrollerna inte ske mer ingripande än nödvändigt och arbetsgivaren får endast i mycket ovanliga undantagsfall kontrollera privata e-postmeddelanden och liknande. Svaret är alltså att kontroller av datorer kan få ske men att arbetsgivaren samtidigt behöver följa lagstiftningen helt och hållet.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Rätt till ersättning för längre jobbpendling?
Fråga: Jag är anställd på ett arkitektkontor men behöver åka ut för platsbesök. Platsbesöken är en bit bort och utökar min jobbpendling. Har jag rätt till någon ersättning för den tiden?
Svar: Vad gäller tid för resor är det en skillnad om du reser under arbetstiden eller inte. Om du reser under arbetstid är utgångspunkten att du ska få vanlig lön för tiden som du reser i tjänsten. Om resan sker utanför normal arbetstid gäller frågan i stället restidsersättning. Restidsersättning är när man behöver resa i tjänsten och den tiden inte är inkluderad i den ordinarie arbetstiden. Det är inte per automatik att man har rätt till restidsersättning men det finns reglerat i kollektivavtalet Arkitektavtalet. Om inte det gäller på din arbetsplats får man titta på om frågan finns reglerad i ditt anställningsavtal eller i arbetsplatsens personalhandbok.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Vad gäller egentligen vid sen lönerevision?
Fråga: På min arbetsplats brukar vår lönerevision gälla från den 1 april varje år. Om lönerevisionen blir klar senare får man löneökningen retroaktivt från den 1 april. Vi blev inte färdiga till den 1 april utan nu i augusti. Vi har fått besked om att det inte blir någon retroaktiv löneutbetalning. Får arbetsgivaren göra så?
Svar: Olika regler kan gälla för lönerevisionen beroende på om ens arbetsplats har kollektivavtal eller inte och även beroende på vilket kollektivavtal. Enligt de flesta kollektivavtal som gäller för arkitekter är utgångspunkten att löneökning måste ske från den 1 april, om inte annat retroaktivt. Det kan dock i vissa fall vara möjligt för arbetsgivaren att komma överens med fackförbunden om att ändra datumet, exempelvis för att den retroaktiva betalningen inte ska hindra en löneökning. Om det inte finns kollektivavtal måste man titta på hur frågan är reglerad hos er.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Ny roll innebär ny lön – eller?
Fråga: Jag är anställd och min arbetsgivare och jag diskuterar en förändring av min roll, vilket jag är intresserad av. Men när jag tar upp frågan om att även ändra min lön, verkar arbetsgivaren inte vilja prata om det. Har jag inte rätt till en förändrad lön vid förändrad roll?
Svar: Generellt kan man säga att lönen ska sättas utifrån den roll och ansvar man har. En arbetsgivare som inte betalar marknadsmässiga löner riskerar ju också att arbetstagare söker sig till arbetsgivare där man upplever att man får en marknadsmässig lön varför det är viktigt för arbetsgivare att hantera lönefrågor på ett bra sätt. Däremot är det inte per automatik att man får en ny lön vid en ny roll.
Generellt skulle jag säga att man bör diskutera frågan om lön och ju större förändringar i rollen desto rimligare kan det vara med förändrad lön där exempelvis mer ansvar eller komplexa uppgifter bör tala för en ökad lön. Jag föreslår att man reder ut frågan om lön innan man accepterar en förändrad roll.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Hyvlad – vad händer på nationaldagen?
Fråga: Jag jobbar deltid, 60 procent, på grund av hyvling. Jag jobbar måndag–onsdag och är ledig torsdag–fredag. I år ligger nationaldagen på en torsdag, en dag som jag ändå skulle ha varit ledig. Vad händer då?
Svar: Om man jobbar deltid på det sättet att man har lediga dagar finns alltid sannolikheten att röda, lediga dagar infaller på samma dag som man redan är ledig på grund av deltidsarbetet. Utgångspunkten är att man inte får någon kompensation för att en röd dag infaller på en redan ledig dag. Detta även beaktat att man kanske jobbar lika mycket som sina heltidsarbetande kollegor men endast får deltidslön för den veckan.
Omvänt är det dock så att om den röda lediga dagen hade infallit på exempelvis en måndag, som du är schemalagd att arbeta, så hade du naturligtvis fått vara ledig den dagen och därmed endast jobbat 40 procent den veckan samtidigt som du fått 60 procents lön.
Det korta svaret är alltså att om en röd dag infaller på en dag man ändå skulle ha varit ledig på grund av deltidsarbete, så kompenseras man inte för det.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Kan jag ta uppdraget när jag går på a-kassa?
Fråga: Jag har blivit uppsagd och går på a-kassa. Det har dykt upp en beställare som skulle vilja att jag tar ett uppdrag. Kan jag gå på a-kassa och samtidigt ta ett eget uppdrag?
Svar: Syftet med a-kassan är att erbjuda ekonomiskt stöd vid ofrivillig arbetslöshet. Däremot har lagstiftaren tänkt att a-kassa inte ska kunna hålla icke lönsamma företag flytande genom att subventionera lönekostnaden. Generellt kan man säga att om man kan anses som arbetstagare kan det vara möjligt att ta ett uppdrag kombinerat med a-kassa för den tiden man inte har en sysselsättning. Om man däremot uppfattas som uppdragstagare kan det å andra sidan finnas hinder mot a-kassa kombinerat med uppdraget. Särskilda regler kan också gälla om man redan innan arbetslösheten haft en bisyssla. Det konkreta rådet är att alltid stämma av med a-kassan innan man åtar sig ett uppdrag under tid man erhåller a-kassa. Detta för att säkerställa att a-kassan inte blir indragen. Notera att man alltid bör kontakta sin a-kassa med frågor om a-kassa eftersom det är de som bäst kan besvara frågor om a-kassa.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Får arbetsgivaren ta bort min friskvård?
Fråga: Min arbetsgivare har för avsikt att ta bort friskvårdsbidraget på min arbetsplats. Är det tillåtet?
Svar: Vad som gäller för en arbetsgivare som ensidigt, det vill säga utan medgivande från den anställda eller fackförbund, vill försämra eller ta bort en förmån beror på hur förmånen är reglerad. Exempelvis följer semester av tvingande lagstiftning och lön av ett avtal mellan arbetsgivare och medarbetare. Just vad gäller friskvårdsbidrag är det vanligt att det inte finns något avtal eller lagstiftning som ger rätt till friskvårdsbidrag. I stället brukar det ofta följa en ensidig personalpolicy eller liknande. Om friskvårdsbidraget följer av en ensidig policy finns det risk att arbetsgivaren har rätt att ta bort friskvårdsbidraget. Om friskvårdsbidraget i stället gäller enligt exempelvis anställningsavtal är utgångspunkten att arbetsgivaren inte ensidigt kan ta bort friskvårdsbidraget. Svaret på frågan beror alltså på hur frågan är reglerad.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Måste jag ta semester just då?
Fråga: På min arbetsplats stänger kontoret fyra veckor varje sommar. Arbetsgivaren säger att vi måste ta ut vår sommarsemester de veckorna eftersom det inte finns några arbetsuppgifter och kontoret är stängt. Jag vill ha semester en annan period av sommaren. Måste jag ta ut semester just de fyra veckorna?
Svar: Det finns olika varianter på olika arbetsplatser hur man praktiskt hanterar frågan om sommarsemester. Om man inte kommer överens om något annat så är det dock så att arbetsgivaren bestämmer när semestern ska tas ut. Arbetsgivaren måste förhålla sig till lag och kollektivavtal, vilket i regel innebär att man har rätt till fyra veckors sammanhängande semester någon gång under perioden juni–augusti. Man kan som medarbetare vägra att ta ut semester om man inte har rätt till betald semester eller om man har blivit uppsagd och är under uppsägningstid, men man kan inte med lagstöd kräva att få vissa särskilda veckor ledigt. Utgångspunkten är alltså att arbetsgivaren har rätt att bestämma när man tar semester.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Vad gäller för minskad arbetstid?
Fråga: Min arbetsgivare diskuterar att minska arbetstiden från 100 procent till 80
procent för flera anställda i stället för att säga upp någon helt. De vill att det ska gälla från nästa vecka. Är det något man ska tänka på i denna situation?
Svar: När arbetsgivaren vill att anställda ska minska sin arbetstid från heltid till deltid kallas det för hyvling. Om arbetsgivaren vill hyvla måste arbetsgivaren först genomföra fackliga förhandlingar för att diskutera saken och säkerställa att regler följs i processen.
Vid hyvling är utgångspunkten att man ska få en omställningstid på en till tre månader innan man får minskad arbetstid. Vid hyvling kan man jobba deltid och ta ut a-kassa på deltid. Om man inte får sin omställningstid kan det dock bli problem med a-kassan så gå aldrig med på detta utan att först stämma av konsekvenserna med a-kassa och facklig representant.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Kan företagare få a-kassa?
Fråga: Jag har ett eget företag där det bara är jag som är verksam. Jag funderar på hur det fungerar om jag skulle få för lite arbete. Kan företagare få a-kassa? Måste man göra något särskilt?
Svar: Förutsatt att man är medlem i a-kassan kan man få a-kassa som företagare. För företagare kan det vara lite mer komplicerat än för anställda så stäm alltid av med a-kassan vad som gäller i din situation. En utgångspunkt är att en företagare som behöver a-kassa inte får vara verksam inom sitt företagande och det finns två sätt att se till detta: Man kan upphöra att vara företagare genom att bland annat lägga ned eller sälja sitt företag. Man kan också vilandeförklara sitt företag.
Notera att man som utgångspunkt bara kan vilandeförklara sitt företag en gång. Kontakta gärna a-kassan för frågor om a-kassa.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
Vad innebär provanställning?
Fråga: Jag är i en rekryteringsprocess för ett jobb. De säger att de bara kommer att erbjuda en provanställning. Vad innebär det egentligen?
Svar: Inom arbetsrätten är utgångspunkten att man är tillsvidareanställd om man inte kommer överens om något annat. Provanställning är en annan form av anställning som man kan komma överens om. Poängen med en provanställning är att arbetsgivaren under en provanställning har mycket lättare att avbryta anställningen om man anser att det inte fungerar. Vid en tillsvidareanställning krävs det sakliga skäl (tidigare saklig grund) för att avbryta en anställning. Arbetsgivaren måste alltså ha en tillräckligt stark juridisk anledning för att få avbryta en tillsvidareanställning. En provanställning kan arbetsgivaren å andra sidan avbryta av nästan vilken orsak som helst, förutom om det strider mot exempelvis diskrimineringslagstiftningen.
Annorlunda uttryckt har man som provanställd ett kraftigt försämrat anställningsskydd jämfört med att vara tillsvidareanställd. En provanställning får i regel endast pågå i max sex månader, sedan övergår den automatiskt till en tillsvidareanställning om inte man själv eller arbetsgivaren sagt upp anställningen. Man har som provanställd i regel inte rätt till någon lång uppsägningstid. Generellt sett bör man som jobbsökande i första hand försöka bli tillsvidareanställd direkt, i andra hand kan man diskutera om man bör ha en kortare provanställning än sex månader.
/Isac Jonsson, förbundsjurist Sveriges Arkitekter
