Debatt

”Viktigt föra kunskap vidare till nästa led”

5 november 2019

Trots att byggprojekt innebär stora investeringar brister det i informationsöverföring mellan olika skeden. Bättre dokumentation av intentionerna i projekten kan minska risken för felsteg, skriver Jan Molander.

Annons
Annons
Foto Istock

När viktig information inte förs vidare till kommande byggen och förvaltning blir förståelsen för byggnadens kvaliteter sämre, påpekar skribenten.

Det kan finnas många skäl till att en byggnad behöver byggas om. Nya myndighetskrav, förändringar i funktionen eller förskjutningar i synen på utformning och vad som anses vackert. Sådant kan vara svårt eller omöjligt att förutse i projekteringen, men en viss rimlig beredskap för ändrade krav från verksamheten på ett tekniskt och funktionellt plan kan byggas in. Genom generalitet i planen eller ett flexibelt byggsätt kan anpassningen till ändrade krav förenklas och det ursprungliga konceptet lättare bevaras. Tyvärr är de intentioner som beställare och projektörer hade i projekteringsfasen ofta klent dokumenterade.

Flertalet av de många som är inblandade i ett byggprojekt saknar insikt i tidigare gestaltningsbeslut, och därmed framstår lösningarna som mera förhandlingsbara och lättare utbytbara.

Dokumentation kan finnas i beskrivningar och gestaltningsprogram men sällan eller aldrig i de slutliga bygghandlingarna. De redovisar hur byggnaden ska uppföras men normalt inte motiven för de valda lösningarna, och kunskapen blir därför begränsad till dem som deltagit i processen. Om byggare eller förvaltare deltar i projekteringen är beroende av upphandlingsform. Flertalet av de många som är inblandade i ett byggprojekt saknar insikt i tidigare gestaltningsbeslut, och därmed framstår lösningarna som mera förhandlingsbara och lättare utbytbara. Viktig information förs inte vidare till kommande byggen och förvaltning. Förståelsen för byggnadens kvaliteter blir sämre.

Annons
Annons

Insikterna om byggnadens värden finns hos de individer som följt projektet och haft överblick över det. När folk byter jobb, avlider, när fastigheten får nya ägare med ett eget stall av konsulter finns oftast inte mycket nertecknat att luta sig emot, annat än instruktioner för drift och underhåll av de tekniska systemen. Hur ombyggnader utförs blir helt beroende av den ambitionsnivå som nya beställare och projektörer har. Rena restaureringsprojekt sköts noga, men vad sker med allt det övriga byggandet? Söker man i byggnadens bakgrund och historik? Hur noga inventerar och analyserar man innan man ger sig in på att lösa de aktuella problemen? En bakgrundskoll ger nyttiga uppslag till de åtgärder som man är på väg att göra. Även till synes små ändringar kan snabbt försämra den inneboende kvaliteten och adderar sig med tiden. Det kan gälla planlösningar, färg- och materialval eller annat. Byggtekniken anpassas inte alltid utan blir den rådande, gängse slentrian. Efter ett antal års brukande kan det bli nödvändigt med en omstart, ett större grepp för att lyfta upp nivån till en begriplig helhet.

Förutom att man under program- och projekteringsfaserna borde bättre sammanfatta principer och motiv för sina val beträffande funktion, teknik och form i en orienterande handling eller bruksanvisning bör det ligga ett motsvarande ansvar hos fastighetsägare att tillhandahålla faktablad för respektive byggnad. Det finns en del goda exempel på det med riktlinjer och restriktioner för projektörer med flera att läsa på innan man hugger in på objektet. Bevaransvärda kvaliteter finns inte bara i byggnadsminnen. Tidigare yrkesinsatser förtjänar respekt; byggnader är kulturprodukter, inte råvara eller halvfabrikat för ombyggnad. Fastighetsbeståndet bearbetas och förändras varje dag. Tyvärr löser man ofta mer eller mindre akuta problem till priset av försämringar av både helhet och detaljer – en form av kapitalförstöring. Det finns rader av nedslående exempel.

Ett väg att lösa problemen och ändra attityder vore att ha bättre dokumentation av vad man ursprungligen velat åstadkomma, och att den sedan följs upp vid de återkommande ingrepp som alltid sker. Informationen kan ingå som ett kvalitetsdokument i berörda aktörers kvalitetssystem.

Jan Molander Arkitekt SAR/MSA       

Gå till nästa artikel