Debatt

”Torget ska bli en målpunkt i stadsdelen”

26 augusti 2021

Bengt Isling och Anders Kling hävdar i sin replik (25/8) att medborgarförslaget till förnyelse av Östermalmstorg, till skillnad från Nivås förslag, inte tar hänsyn till torgets historia. Detta är osant, skriver Arbetsgruppen Östermalmstorgs vänner.

Annons

Till vänster Trafikkontorets och Nivå landskapsarkitekturs färdigprojekterade förslag. Till höger medborgarförslaget som tagits fram av Alexander Wolodarski för Nätverket Östermalms vänner.

REPLIK: I själva verket är den historia som Isling och Kling åberopar kort och börjar först vid 1960-talets misstag när man genomförde en hårdhänt ombyggnad av torget i samband med tunnelbanans framdragande.

För att kunna behålla den parkering som fick fotfäste på platsen under femtiotalet klipptes den södra tredjedelen av torget av och parkeringen bäddades in i två rader av träd. På så sätt blev torget stympat. Detta underströks med en granitbeläggning som gör halt vid trädraden. Fortsättningen utgörs av parkeringens och körbanans asfalterade ytor.

Dagens stora träd vid parkeringen bildar en ridå som skymmer södra sidans fasader. Torgets norra sida behandlades annorlunda vid ombyggnaden. Träd planterades på biljetthallens tak i endast en rad. De har aldrig mått bra. Stenbeläggningen har dragits fram till husfasaderna, i motsats till den södra sidan. Dessa förändringar har resulterat i en påtaglig förflyttning av torgrummet mot norr.

Annons

Gamla plankartor, bilder och fotografier ger en helt annan bild av Östermalmalmstorg där platsen är en helhet. De visar ett rektangulärt torg med symmetriskt anlagda halvor på södra och norra sidan, och med en tydligt accentuerad mittaxel längst sträckningen Storgatan – Humlegårdsgatan. Husfasader med putsad bostadsarkitektur förstärker torgets väl balanserade och överblickbara rum. Detta har tyvärr avsevärt försvagats genom torgets okänsliga ombyggnad på 1960-talet samt genom det nybyggda Åhlénshuset med sin glasfasad 2010.

Det koncentriska upplägget i vårt och Aleksander Wolodarskis förslag har som syfte att återförena den södra sidan med resten av torget samt att återställa den historiskt förankrade formen såsom en symmetrisk plats. Samtidigt förstärks torget som ett sammanhållet rum och platsens två diagonala gångstråk betonas genom stenbeläggningens cirkulära mönster.

Islings och Klings påstående att projektet inte innehåller någon plats för torgstånd saknar grund. Sådana är inritade i förslaget på torgets södra sida. Att tro att Östermalmstorg kan få tillbaka sin funktion som salutorg är tyvärr orealistisk, rentav nostalgisk. Redan på 1950-talet minskade torgförsäljningen på norra sidan betydligt och den fortsatte sedan att avta kraftigt. Det är därför viktigt att utveckla nya kvalitéer på torget och vi anser att Wolodarskis förslag gör det.

Ett av våra tydligaste direktiv till Wolodarski när han tilldelades uppdraget var att torget inte endast skulle vara en genomgångsplats utan i stället en målpunkt i stadsdelen, en destination, avsedd för avkoppling och rekreation. Detta må kallas populism, men är det bättre då att klamra sig fast vid gamla misstag?

Isling/Kling dömer även ut medborgarförslaget som “till stora delar omöjligt att genomföra”. Stadens politiska majoritet har givit Trafikkontoret i uppdrag att utreda just genomförbarheten. Vi ser fram emot resultatet av den utredningen.

Annons

Author no image

Arbetsgruppen Östermalmstorgs vänner

Relaterade artiklar:

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel