Replik: ”Stockholms innerstad är Sveriges mest eftertraktade miljö”

Är urbaniteten beroende av en viss typ av byggd miljö? Ja, givetvis.

Stockholms innerstad är Sveriges i särklass mest eftertraktade miljö att bo och arbeta i. Så eftertraktad att kötiden för en lägenhet på Södermalm är minst sex år, och de flesta som fick bostad där förra året hade stått över 20 år i bostadskön. Priserna på bostäder och lokaler i innerstaden har för längesedan trängt ut de flesta med normala inkomster och nästan alla mindre lönsamma verksamheter därifrån.

Är det bra? Jag tycker inte det.

Vad kan vi göra åt det? Vi kan, om vi vill, reproducera den typ av byggd miljö som är en förutsättning för urbaniteten, så den räcker till alla som vill vara en del av den. Eller så kan vi låta bli att göra det, så att den blir ännu mer oåtkomlig för de flesta.

Kort sagt, skall vi eftersträva integration eller segregation? Jag tar ställning för det förstanämnda. Nazem Tavilzadeh bör fundera på vad det egentligen är han tar ställning för.

Den som letar efter urbaniteten i Sverige skall inte bege sig till Stockholms förorter. Där går den inte att hitta. Tro mig, jag har letat. Den bör istället bege sig till Malmö, snart Sveriges enda exempel på en urban och integrerad miljö.