REPLIK: ”Planerna för Fixfabriken togs fram innan rivning var kontroversiellt”

Anna Reuter Metelius tar upp viktiga frågor kring Planpriset i sin debattartikel om den nominerade Fixfabriken. Vi i juryn är glada över att hon har lyft fram de specifika aspekterna om bevarande kontra rivning – vi behöver diskutera detta mycket mer!

Det är sant att delar av den gamla fabriken och bussgaraget har rivits. Det skedde för att ge plats åt ny och ganska storskalig bebyggelse. Bussgaraget var inte kulturhistoriskt värdefull och det fanns misstankar om att vissa fabriksbyggnader var kontaminerade. Planerna för Fixfabriken togs fram för över tio år sedan, innan rivning var kontroversiellt och återbruk inte var på tapeten. Förmodligen hade idéerna om områdets utveckling sett annorlunda ut om planeringen skett i dag.

I förra årets juryarbete bedömde vi många strategidokument om klimat och miljöpåverkan. Alltså planarbeten som ligger tidigt i processen. I år har vi flyttat oss framåt och granskat det färdiga resultatet. Det har handlat om stadsbyggnadsfrågor som att väva in utveckling i befintliga strukturer, anpassa sig till befintliga skalor och inte minst upplevelsen av platsen. 

Just Fixfabriken är ett bra exempel på hur ett område som tidigare var en enklav nu hänger ihop med omgivande stadsdelar. Lägger vi ihop alla fyra nominerade finns kvaliteter som är precis det som artikelförfattaren eftersöker! För den som vill fördjupa sig i årets nominerade, ta del av vårt webbinarium!

Planpriset är en utmärkelse med stora påverkansmöjligheter och vi ser positivt på att Anna Reuter Metelius med flera debatterar utifrån det. Även tidigare år har det varit diskussioner om nominerade och om vad som juryn ska premiera. Det är kul att priset väcker uppmärksamhet – hur tråkigt skulle det inte vara annars? 

Planprisjuryn, genom ordförande, arkitekt SAR/MSA Monica von Schmalensee.