REPLIK: ”Kunskap är avgörande för resurseffektivt träbyggande”
Fyra professorer och lärare på KTH samt vå företrädare för trä svarar på Alexandra Carlsson, Morris Tegenrot och Nadya Toss debattinlägg om att ge träet en självklar plats i arkitektutbildningen.
I sin debattartikel lyfter Alexandra Carlsson, Morris Tegenrot och Nadya Toss en central fråga: trä får för sällan vara ett aktivt verktyg i gestaltningsarbetet. Vi instämmer. Om Sverige ska ligga i framkant i resurseffektivt byggande och klimatomställningen behöver blivande arkitekter få fler tillfällen att arbeta med trä där materialval, konstruktion, detaljering och uttryck prövas tillsammans.
Vi vill samtidigt bredda perspektivet. Träets potential är stor inte bara i byggnader, utan också i den offentliga miljön – torg, parker, bryggor och gångbroar – där materialet ska fungera länge i väder, slitage och intensivt bruk. När träets livslängd förkortas på grund av felaktig hantering, minskar klimatnyttan.
Det finns redan etablerad kunskap om träets egenskaper och om hur beständighet påverkas av utformning, exponering och underhåll. Erfarenheter visar att utfallet ofta avgörs i detaljerna: bortledning av vatten, anslutningar mot mark och vatten, rätt infästningar och konstruktioner som är inspekterbara, möjliga att underhålla och vid behov delvis bytas. Integreras kunskapen om detta tidigt i utbildningen stärks både gestaltning och långsiktig funktion.
“Trä i utbildningen” bör därför omfatta både förnybarhet och funktionell hållbarhet: materialens möjligheter och begränsningar, robust detaljering samt principer som möjliggör underhåll och cirkularitet. Det handlar om att göra det enklare att använda trä rätt – och därmed i fler sammanhang.
Det finns goda exempel att bygga vidare på. I kursen Design of Timber-Based Hybrid Structures vid KTH arbetar arkitekt- och ingenjörsstudenter tillsammans med trä i uppgifter där konstruktion, funktion och gestaltning möts i praktiska moment. I en kompletterande utbildningsinsats med Träskyddsinstitutets medverkan fördjupas kunskap om träbeständighet med fokus på resurseffektivitet, livslängd och hållbar användning.
Vår uppmaning är därför inte bara att ge träet en självklar plats i arkitektutbildningen och i fortbildning, utan också att utveckla området långsiktigt.
Vår uppmaning är därför inte bara att ge träet en självklar plats i arkitektutbildningen och i fortbildning, utan också att utveckla området långsiktigt. Det behövs fler återkommande moment och studios där trä prövas under realistiska förutsättningar, bättre tillgång till prototyp- och verkstadsmiljöer samt starkare samverkan med aktörer med erfarenheter från produktion, utförande, drift och underhåll.
Samverkan mellan olika sakområden och den praktiska värdekedjans aktörer är avgörande: arkitekter, ingenjörer, material- och beständighetskompetens, entreprenörer, leverantörer, bygghandel samt beställare och förvaltare som bär ansvaret över tid. Då får vi inte bara fler träprojekt, utan bättre träprojekt – långlivade, vackra och användbara i hela den byggda miljön.
Roberto Crocetti är adjungerad professor i trä- och hybridkonstruktioner på KTH samt konstruktör på Timber Bridge Specialists.
Mats Fahlander är arkitekt och lärare på KTH.
Andreas Falk är arkitekt SAR/MSA och Tekn dr i träbyggnad vid Svenska Träskyddsinstitutet.
Tobias Nissen är arkitekt och lärare på KTH.
Fredrik Westin är verkställande direktör på Svenska Träskyddsföreningen.
Magnus Wålinder är professor i byggnadsmaterial på KTH.
