”En erinran skulle kunna vara aktuell”

”Arkitekten har ett stort ansvar för utformandet av vår gemensamma livsmiljö och ska verka för ett hållbart samhällsbyggande.” Så står det i Sveriges Arkitekters etiska regler.

Peter Ullstad anmäler sig i en debattartikel till etiska nämnden för att ha brutit mot Sveriges Arkitekters etiska regel nummer ett genom att signera en rivningsritning. Bra, säger vi i etiska nämnden, för det är just därför det etiska programmet och de etiska reglerna finns, som stöd och för reflektion över vad vi som individer gör i vårt yrkesliv och hur vi medlemmar bör förhålla oss till samhällsbyggandet i stort och till varandra.  

Just formuleringar där ordet hållbarhet finns med är en ändring från tidigare program och regler som nämnden föreslog och som röstades igenom på Sveriges Arkitekters stämma 2020. Det etiska programmet slår fast att arkitektens roll i samhällsbyggandet är viktig. Genom sitt arbete har arkitekten ett stort inflytande över ett samhällsbyggande som omfattar planering, byggande, anläggande och inredning. Byggnaders och anläggningars form, funktion och inbördes sammanhang, ger avgörande förutsättningar för god livsmiljö med trivsel och skönhetsvärden. 

Arkitektens arbete gäller ofta miljöförändringar som ska bestå under lång tid och som berör många människor. Men där var reglerna inte specifikt tydliga när det gäller arkitektens ansvar för ett hållbart samhälle. Att ställa om till en ekologiskt hållbar produktion, byggnation och gestaltning är inte längre ett tillval utan ett krav som är en effekt av FN:s globala mål och Parisavtalet. Arkitekternas ansvar för detta ansåg nämnden behövde tydliggöras genom förändring av de etiska reglerna. Och därför är vi glada över Peters Ullstads anmälan. 

Och ja, om han med uppsåt, eller total okunskap, och utan att ifrågasätta handlingen och med alla andra aspekter kända signerade rivningshandlingarna, skulle en erinran kunna vara aktuell. Etiska nämnden har inte prövat ärendet då vi inte har full bakgrundsfakta om projektet och inte har fått en formell anmälan.  

Ett hållbart samhällsbyggande innehåller många variabler. Men att i yrkesrollen som arkitekt ha kunskap och vara medveten om den betydligt större klimatpåverkan och nyttjande av ändliga resurser nybyggnation har i förhållande ombyggnad är vår skyldighet. Liksom hållbarhet ur andra aspekter såsom exempelvis sociala och kulturella. 

Sedan finns också aspekten i att arkitekten ska, som fjärde regeln säger, vara sin huvudmans professionella rådgivare. Där kan vi verka för hållbara val genom att bidra med uppdaterad kunskap, insikt och yrkesskicklighet. Vi kan också påverka genom forskning och debatt vilket ger underlag till en förändring av attityd och i förlängningen en förändring av regelverk. 

Etiska nämndens medskick och kommentar är att alla arkitekter ska använda sig av det etiska programmet och de etiska reglerna och ta stöd av det i sitt dagliga arbete och därmed ta ett personligt ansvar i sitt yrkesutövande. 

Vi är alla en del av en bransch som ännu inte ställt om – vi river som sagt fullt fungerande byggnader och utnyttjar ändliga resurser. 

Så en uppmaning till alla arkitekter som verkar inom hus, landskap eller inredningsarkitektur är att utifrån sina positioner som praktiserande, myndighetsutövande eller forskande personer verka för ett mer hänsynstagande arbetssätt i yrkesutövningen.

Man kan frånsäga sig uppdrag, söka uppdrag eller anställning där man som individ ser möjligheten att verka för ett hållbart samhällsbyggande. ­­­Hållbarhet är att tänka långsiktigt och där vi kan påverka också i det lilla. I vår värld kan bra synonymer till hållbarhet vara beständighet och varaktighet. 

Det finns ett etiskt program och det finns etiska regler. Etiska nämnden tar emot anmälningar och prövar fallet om någon anser att en medlem av Sveriges Arkitekter har brutit mot reglerna. Programmet är mer allmänt hållet. Framför allt är regler och program ett stöd för oss arkitekter i hur vi ska agera i vår professionella roll. Så läs och använd er av dem!