”Nya BBR kan innebära bättre ljudmiljöer – men även sämre”

När du läser det här har Boverkets nya regler nyligen trätt i kraft (1 juli 2025). Arbetet med Möjligheternas byggregler som ligger till grund för de nya reglerna har fått utstå mycket kritik och det tycks finnas en generell oro för hur vi nu tillåts att bygga. Som akustiker har jag granskat delen som handlar om ljud. Förändringarna bör kunna ge oss större möjligheter att bättre anpassa akustiken bortom standardkrav än vad tidigare regelverk styrt oss emot. Dock krävs i så fall ambition och kunskap av så väl beställare som projektörer för att inte få motsatt effekt.

Den tidigare versionen av BBR innehöll riktvärden för bostäder. Siffervärdena härstammade från Ljudklass C som blivit direkt urklippa ur Svensk standard 25267. För ”Lokaler” hänvisade man via ett allmänt råd till SS 25268. I nya BBR har Boverket själva skrivit om kraven för bostäder, bland annat tillåts en vägg som angränsar till ett trapphus endast uppmäta en ljudnivåskillnad på 44 dB (tidigare 52 dB), samtidigt utgår krav på efterklangstid i trapphus. Det här är exempel på förändringar vi måste se upp med och analysera hur det kommer att påverka boendemiljön. 

Den stora skillnaden är dock regleringen av övriga byggnadstyper (det vill säga vårdlokaler, skolor, kontor, restauranger och hotell). Hänvisningen till SS 25268 har tagits bort. I stället anges att byggnader ska projekteras så att buller inte innebär oacceptabel risk för människors hälsa samt möjliggör sömn, vila och arbete. De akustiska parametrarna som ska ”beaktas” är samma som tidigare, men inga formella riktvärden ställs för lokaler – det är nu byggherrens ansvar att visa att buller dämpas enligt byggnadens avsedda användning.  Det positiva är att det här lämnas ett stort utrymme för att tillsammans med en duktig akustiker ta fram krav och lösningar som genererar bra ljudmiljöer i relation till funktion snarare än att fokus endast ligger på att uppfylla standardiserade riktvärden. Men vad händer om ambition eller kompetens saknas? 

Boverket menar att siffervärden behövs för bostäder då projektering ofta sker utan kännedom om framtida brukare. Risken bedöms då bli stor för att bostäder kommer att uppföras med oacceptabla bullernivåer. Även om verksamheten eller framtida användare är närvarande kan kravställande och verifiering vara svårt för den som inte arbetar med ljudfrågor dagligen. Det tycks från Boverkets sida finnas en tanke om att samtliga byggnadstyper under ”Lokaler” är självreglerande, exempelvis skulle man få svårt att hyra ut kontorslokaler med en odräglig ljudmiljö. Men vad kommer hända med våra skolmiljöer när miniminivåerna tas bort?

Tidigare kunde beställaren skriva in att BBR-krav gäller för projektet, vilket enligt praxis resulterade i att ljudklass C enligt SS 25268 skulle uppnås. I den senaste versionen av ljudstandarden togs möjligheten till högre krav för skolor bort med syfte att skapa en jämlik, hög lägsta nivå. Nu, utan konkreta riktvärden, riskerar ljudmiljön att variera stort mellan skolor – och därmed påverka elevernas förutsättningar att lära. 

Vi behöver gemensamt utbilda våra beställare om att en hänvisning till BBR för lokaler inte längre garanterar en tydlig miniminivå. Därtill bör vi uppmuntra byggbranschen att använda friheten till att bygga smartare med hänsyn till funktion, ekonomi och miljö.

Med brasklappen att ingen ännu arbetat med de nya reglerna vet vi inte vilken effekt de kommer att få. Det finns risker – men också potential. Anpassade riktvärden och lösningar som leder till bättre ljudmiljöer än standardiserade sifferkrav säger väl ingen nej till? Förhoppningsvis får vi se mer av det senare framöver.

Petra Jingstål är arkitekt SAR/MSA och akustiker på Delta akustik.