Gå till innehållet

”Ny verklighet gör gamla krav oanvändbara”

Dagsljus håller på att bli det nya bullret – faktorn som ensam kan omöjliggöra ett byggprojekt för att det inte går att uppfylla kraven, anser Mårten Belin.

Som en följd av att det blir allt vanligare att byggnader miljöklassas, och att dagsljus är en av de faktorer som ska redovisas, har kraven på att verifiera dagsljusförhållandena i byggnader ökat markant de senaste åren.

Det är problematiskt då den dagsljusstandard som gäller idag är föråldrad, och att den i praktiken är helt oförenlig med förtätade stadsmiljöer. Precis som med buller reagerar myndigheterna med att skärpa kontrollen istället för att ifrågasätta kraven. Boverket rekommenderar att man fördjupar sig i skriften Räkna med dagsljus från 1987.

Samma år ritade jag mitt första ”egna” hus som 21-årig praktikant på Lundquist & Rendahl i Lund. Ung och naiv presenterade jag för kunden, utan att chefen var förberedd och vid sittande möte, ett A4 med ett minimanifest för den täta kvartersstaden. Därtill en alternativ skiss, där husen var sammanbyggda istället för friliggande som de var på chefens skiss.

Innan jag fick rita huset – en postmodern skapelse på Spångatan i Malmö, vägg i vägg med Stadshuset – fick jag en rejäl utskällning. Chefen hade vuxit upp på en trång, mörk bakgård med utedass, och ville verkligen inte se några täta kvartersmiljöer växa fram på nytt. Han ville ha ”ljus och luft”.

Samma år fastställdes alltså den i dag gällande dagsljusstandarden. Just som stadsbyggnadsidealet hade svängt helt till den täta kvartersstadens fördel i reaktion mot modernismen och miljonprogrammet, antogs en standard byggd på ett ideal från 30-talet – ett ideal som konstruerats för att tvinga fram en ny modernistisk stad, och som ledde till en aldrig förr eller senare skådad rivningsvåg.

En intressant aspekt är att man aldrig under de 30 år som gått tillämpat standarden fullt ut, och därför inte konfronterats med hur stora konsekvenser det skulle få. Men nu har man alltså bestämt att se till att denna standard verkligen implementeras. Samtidigt som allt handlar om förtätning, urbanitet, energihushållning och ökat bostadsbyggande. Hållbarhet handlar till stor del om att hushålla med mark, att skapa täta attraktiva stadsmiljöer. Men den enda utvägen framöver om vi ska följa Boverkets regler blir att återgå till att planera glesa, öppna städer. Vi skulle inte bara få backa några decennier utan vi skulle vara tvungna att bygga glesare än vi någonsin gjort.

Det går, som alla förstår, inte ihop. Alls.

Mer att läsa