Gå till innehållet

”Nordiska städer kan visa vägen tillsammans”

Stadsutvecklingen har gått från fokus på tillväxt och attraktivitet till fokus på hållbarhet och klimat. Som nordiska städer kan vi välja att möta nya utmaningar med samarbete och med mod att ompröva våra sätt att bygga stad.

Nordiska städer som har samarbete i sitt DNA kan vara föregångare i både demokratisk och hållbar stadsutveckling. De globala utmaningarna och framför allt ett förändrat geopolitiskt läge, förändrar den nordiska stadsutvecklingen. Nordic city network utforskar i år hur förutsättningarna för de nordiska städernas stadsutveckling förändrats under de senaste tio åren och ser en tydlig trend: Utvecklingen går från att för tio år sedan försöka bidra till utmaningar i globala nätverk, till att idag lösa utmaningarna i lokala sammanhang.

Under året bjuder nätverket in både nya och gamla medlemsstäder att bidra med sina perspektiv i diskussionen om utmaningar och möjligheter i den samtida nordiska stadsutvecklingen. Ämnen som var centrala för stadsutvecklingen för tio år sedan var tillväxt, kunskap som drivkraft i stadsutveckling, samverkan och omvandlingen av industristäder till bostads- och kunskapsstäder. Med globala perspektiv och samarbeten var optimismen och tron på samverkan stor. Utifrån publikationen 450 exempel på projekt i Norden från åren 2013–2014 utforskas nu hur planeringsparadigmet har förändrats de senaste tio åren och vad detta kan berätta om stadsutvecklingens framtid. 

För att kunna blicka framåt, krävs modiga reflektioner och kunskapsdelning över den stadsutveckling som skett och de utmaningar vi står inför.

Stadsutvecklingen förändras över tid och präglas av sin samtid. Då, för cirka tio år sedan, präglades banbrytande stadsutvecklingsprojekt av långsiktiga investeringar, med stort fokus på samverkan mellan akademi, offentliga organisationer och näringsliv. Hur stadens rum och strukturer skulle utvecklas var i fokus. Tillväxt, attraktivitet och konkurrenskraft var återkommande begrepp. 

Varje projekt behöver idag, i än högre grad, bidra med fler multifunktionella nyttor och platsspecifika värden.

Idag är klimatfrågorna högaktuella och ett grundfundament i stadsutvecklingen. Hur vi kan utveckla städerna för att minska klimatbelastningen och det alltmer akuta behovet av att anpassa dem till ett förändrat klimat är ständigt närvarande. Hur stadsutvecklingen ska bidra till att de globala hållbarhetsmålen nås på lokal, regional och global nivå ligger också högt på agendan och innebär en ökad komplexitet. Varje projekt behöver idag, i än högre grad, bidra med fler multifunktionella nyttor och platsspecifika värden. Näringslivets förutsättningar sätts i allt större fokus och kulturens och andra icke kommersiella verksamheter får idag en alltmer central roll i stadsplaneringen. De demokratiska och medskapande processerna i stadsplaneringen med syfte att skapa trygga, sociala och jämlika stadsmiljöer utvecklas också, för att bidra till de globala hållbarhetsmålen

Dagens omvälvande och osäkra geopolitiska läge kommer att påverka städernas utmaningar och stadsplanering under lång tid framöver. Under året ska Nordic city network analysera hur samtidens globala och lokala utmaningar påverkar dagens stadsbyggande och undersöka vilka frågor som Nordens städer behöver uppmärksamma för att vara framåtsyftande. Uppföljningsanalysens preliminära resultat kommer att presenteras och diskuteras på ett jubileumslabb i Linköping i oktober för att sedan skapa ett ramverk, med föredömliga nordiska projekt, för de stadsutvecklingstrender som möter framtidens behov. 

Genom att dela, utforska och lära tillsammans främjar vi stadsplaneringen i våra nordiska städer för att bli hållbara och nå Agenda 2030.

Debattörerna utgör styrelsen för Nordic city network: Marcus Horning, Malmö (ordförande); Alisa Basic, Linköping, Lene Mürer, Lilleström; Anna Flatholm, Umeå; Pernilla Sjöblom Lindström, Västerås och Fanny Wahlqvist, Norrköping.

Mer att läsa