”Låt oss skapa en öppen kvartersstad med palazzine”
Svensk stadsplanering behöver lämna stildebatten bakom sig och i stället tala om stadens struktur. Vi föreslår en öppen kvartersstad som kan skapa både variation, täthet och rum för grönska.
Debattörerna föreslår en ny öppen kvartersstad. Bilden visar deras idéförslag för Kvarteret Länsmannen i Lund.
Arkitekturdebatten i Sverige hamnar alltför mycket om stil. Traditionell ”klassisk” kvartersbebyggelse ställs mot ”modernistisk” lamell- och punkthusbebyggelse. Väldigt lite handlar det om bebyggelsens struktur som egentligen är viktigare. I stället för att låsa fast oss i motsättningen mellan klassisk och modern borde vi öppet utforska om det inte finns alternativa sätt att forma staden med andra strukturer. Kanske ska vi lyfta blicken och se hur man gör i andra länder och även tidigare i Sverige?
Det finns ett stort intresse att återuppliva den gamla kvartersstaden med det klassiska stadslivet. Men i många fall resulterar det i slutenhet mot gatan utan rumslig variation. Vi föreslår i stället en öppen kvartersstad kännetecknad av korta kvarter med trädplanterade gator och friliggande medelstora flerbostadshus i fem till sju våningar. Husen är åtskilda av grönska och bildar ett tydligt gaturum med entréer mot gatan. Den öppna kvartersstaden skiljer sig från andra plankoncept, särskilt möjligheten till mycket grönska och öppenhet, men också till bostäder med fina ljusvärden och utblickar åt flera håll.
En viktig förebild är de så kallade ”palazzine” som utvecklades för att råda bot på bostadsbristen i Rom efter första världskriget. De blev den romerska borgarklassens föredragna byggnadstyp även under efterkrigstiden och är idag typiska för många av Roms stadsdelar. Palazzinerna är friliggande flerbostadshus i fem våningar plus indragen takvåning som skapar en omväxlande gatubild med träd och grönska mellan husen.
En annan inspirationskälla är Jugendbebyggelsen från 1900-talets inledning med mindre friliggande flerbostadshus i Fågelkvarteren på Olympia i Helsingborg. Husen har högst fyra våningar, vissa av dem är stora patriciervillor. År 2000 kompletterades bebyggelsen med tre flerbostadshus i Kvarteret Slottet, ritade av Mats White och Henrik Jais-Nielsen. Dessa belönades bland annat med Kasper Salin-priset för utmärkt arkitektur.
En bebyggelse med ‘palazzine’ skulle med sin öppenhet och starka inslag av gröna stråk med höga träd passa väldigt bra som kvartersstad på våra breddgrader.
En bebyggelse med ”palazzine” skulle med sin öppenhet och starka inslag av gröna stråk med höga träd passa väldigt bra som kvartersstad på våra breddgrader. Kvarteret Länsmannen ligger i södra delen av området Västerbro och avgränsas av Åldermansvägen och Måsvägen och intilliggande småindustri med byggnader som ska rivas eller återbrukas. Vårt idéförslag för området omfattar tretton friliggande flerbostadshus i fem till sex våningar med cirka tolv meters mellanrum, åtskilda av höga träd. I gatorna kompletteras befintliga trädalléer med nya träd.
I centrala Lund har kvarteren staket och grindar som skapar skyddade innergårdar. Här föreslår vi låga murar med staket mellan husen precis som i Fågelkvarteren i Helsingborg. Innanför avgränsningarna planteras häckar och buskar. I gatulivet kan också placeras komplementbyggnader och mindre butiker. Den större samlade innergården har lekplats, vistelseytor, och rumsbildande häckar och blommande buskar samt kronträd i samma höjd som i gatorna.
Förslaget har anpassats till gällande bestämmelser och krav gällande brand och parkering. Exploateringstalet för projekt Palazzine är e = 1,67 BTA/tomtyta. Som jämförelse kan nämnas kvarteret norr om kvarteret Länsmannen som med kvartersstora höga u-formade byggnader har något högre exploateringstal, e = 1.86 BTA/tomtyta, vilket kan verka förvånande med tanke på de högre hushöjderna och det slutnare byggnadssättet.
Anders Ekholm är arkitekt SAR/MSA och prof. em. i projekteringsmetodik på LTH.
Kurt Svensson är arkitekt SAR/MSA och fd kontorschef på SEWS arkitekter.
