”Låt inte hållbarhetsarbetet stanna vid fasaden”
Vi behöver omdefiniera vad som räknas som en fastighets klimatpåverkan – och bokstavligen börja se innanför väggarna. Det är hög tid att regeringen skapar ekonomiska incitament som gör det enklare för företag att inreda hållbart.
Debattörerna står bakom den nya miljömärkningen Hållbar interiör. Bilden visar Ogeborgs showroom av Note designstudio, ett av de sju pilotprojekt som deltog i Vinnovaprojektet Hållbar interiör.
Företag satsar i dag på hållbarhetscertifierade byggnader som BREEAM och LEED – ett viktigt steg mot att minska klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn. Men interiören glöms ofta bort. Nyproducerad inredning installeras och rivs sedan ut i snabb takt, ofta för att följa nya inredningstrender.
Forskning visar att interiören och löpande hyresgästanpassningar kan stå för lika stor eller större klimatpåverkan än byggnadens stomme och klimatskal (Brand, 1994; Chen & Anderson, 2020). Och detta innan vi ens har räknat in möblerna, vars tillverkning är både resurskrävande och utsläppsintensiv.
Sveriges klimatpolitik är så svag att vi riskerar att missa målet om klimatneutralitet till 2045. Vi riskerar även tre graders uppvärmning till år 2100, vilket skulle innebära en humanitär och ekologisk katastrof. Vi har inte råd med halvhjärtade lösningar. Vi kan inte längre prata om hållbara byggnader och samtidigt förbise vad som sker innanför väggarna.
Just därför har vi utvecklat Hållbar Interiör – en ny miljömärkning, framtagen tillsammans med RISE och finansierad av Vinnova. Märkningen ska hjälpa företag att säkerställa att möbel-, material- och designval görs med klimatet i åtanke. Men det räcker inte.
Vår regering bär ansvaret för att Sverige når både våra nationella klimatmål och vårt löfte inom ramen för Parisavtalet. Vi efterlyser politiska åtgärder som skapar incitament för en hållbar inredningsbransch. Vi ser tre nödvändiga insatser:
- Boverket föreslår att den obligatoriska klimatdeklarationen vid uppförande av nya byggnader ska utökas till att även omfatta invändiga ytskikt och fast inredning. Vi ställer oss bakom förslaget och uppmanar regeringen att skyndsamt genomföra det. Vi föreslår även en lagstadgad gräns för hur stora utsläpp invändiga ytskikt och fast inredning får ge upphov till.
- Inför ett skatteavdrag för företag som investerar i hållbar renovering och cirkulär lokalförvaltning. Det skulle göra det mer ekonomiskt fördelaktigt att välja återbruk framför nyproduktion och därmed stärka den cirkulära ekonomin.
- Inför ett lagstadgat krav på alla statliga verk och offentliga verksamheter som kräver att de nyttjar ramavtalen för återbrukad inredning till minst 25 procent. Enligt statistik från Kammarkollegiet köper offentlig verksamhet 95 procent nyproducerat när de byter ut sina möbler – trots ramavtal som möjliggör köp av begagnade möbler på ett enkelt sätt.
Vi vet att det går. I Nederländerna har regeringen beslutat att landet ska vara en cirkulär ekonomi senast år 2050 och att man ska vara halvvägs redan 2025. Och man är på god väg – idag är den nederländska ekonomin 24,5 procent cirkulär, enligt The Circularity Gap Report Sweden. Motsvarande siffra för Sverige är bara 3,4 procent. Vi måste öka takten, nu!
Du som är arkitekt eller verksam inom inrednings- eller fastighetsbranschen – det är dags att vi gemensamt lyfter blicken och ställer krav på våra beslutsfattare. För att göra interiören till en självklar del av klimatpolitiken måste vi arbeta tillsammans!
Kristin Östberg är initiativtagare till Hållbar interiör samt vd på Indicum inredningsarkitekter.
Kristina Olsson är Hållbarhetschef på Coor.
Ivana Kildsgaard är Hållbarhetschef på Tengbom och ordförande i 100 Gruppen.
Johanna Munck af Rosenschöld är vd på Strategisk arkitektur.
Nicole Morel är vd på Mer arkitekter.
Torbjörn Höeg är vd på Works arkitekter.
Helene Ogeborg är vd på Ogeborg
Jonas Åström är vd på Rekomo.
Sascha Firle är vd på Hint sustainability.
